Det börjar sällan med ett sammanbrott. Det börjar med att återhämtningen försvinner ur veckorna, att sömnen blir sämre, att helgen inte längre räcker för att ladda om. Kroppen håller uppe farten länge, och priset syns först när det inte går att hålla uppe den längre. Långvarig stress är därför något att ta tag i medan det fortfarande känns hanterbart.
Vad är skillnaden mellan stress och utmattningssyndrom?
Stress i sig är varken sjukdom eller fel. Den behövs när något ska klaras av, och kroppen är byggd för att växla mellan påslag och återhämtning. Problemet uppstår när påslaget aldrig får avlösas, vecka efter vecka.
Utmattningssyndrom är den diagnos som används när flera kroppsliga och psykiska besvär orsakats av långvarig stress eller hög psykisk belastning. 1177 anger att belastningen ska ha pågått i minst ett halvår och besvären i minst två veckor. Diagnosen ställs alltid av vården, efter samtal, undersökning och ofta prover som utesluter annat, eftersom trötthet också kan bero på sådant som sköldkörteln, blodbrist, sömnapné, infektion eller depression.
Vilka är varningstecknen?
Det mest kännetecknande brukar vara en trötthet som vila inte biter på. Många sover men får ändå bara bort en del av tröttheten, och sömnen är samtidigt ofta störd. Minnet kan bli sämre, koncentrationen svajar och en del tappar tråden mitt i en mening.
Kroppen kan reagera med huvudvärk, magont, yrsel, hjärtklappning och värk. Många blir känsligare för ljud och ljus, kortare i humöret och mer oroliga än vanligt. Andra tecken är att man drar sig undan, tappar lusten till sådant man brukar tycka om och börjar luta sig mot alkohol, nikotin eller koffein för att orka. När flera av de här sakerna pågår samtidigt är det värt att ta på allvar. Var och en av dem kan samtidigt ha helt andra orsaker, så listan är inget facit utan ett skäl att låta vården bedöma helheten.
Varför bör jag söka hjälp tidigt?
Här är 1177 ovanligt rakt: söker du hjälp tidigt vid besvär du tror beror på stress kan du ofta undvika att bli allvarligt sjuk, och ju tidigare du får stöd desto snabbare brukar du återhämta dig. Det motsatta gäller också. Ju längre det får gå, desto längre blir vägen tillbaka.
Många väntar för att det känns som att man borde klara det, eller för att det aldrig finns en bra tidpunkt att pausa. Räkna med att den perfekta tidpunkten inte kommer. Ett samtal med vårdcentralen eller företagshälsovården kostar en förmiddag, och det är en billig försäkring jämfört med en lång sjukskrivning.
Vad kan jag göra själv vid hög stress?
Börja med sömnen, eftersom den är både orsak och verkan. Regelbundna tider, dagsljus och rörelse under dagen, och en tydlig gräns mot skärmar och arbete på kvällen gör skillnad för många. Ät regelbundet och var försiktig med koffein och alkohol som lösning på trötthet och oro.
Lika viktigt är det som inte handlar om vanor: att sänka kraven ett tag, att säga nej till något och att prata med någon om hur du har det. Skriv ner vad i vardagen som drar mest energi. Den listan blir användbar både i samtalet med chefen och i mötet med vården.
Vilken vårdgivare ska jag kontakta?
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom. Arbetar du är företagshälsovården ofta en snabbare väg in, och där finns dessutom kunskap om själva arbetsplatsen. Prata med din arbetsgivare om vad som erbjuds. Studerar du på högskola vänder du dig till studenthälsan, och du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i landet.
Behandlingen brukar innehålla kunskap om stress och hur den fungerar, samtalsstöd eller KBT, fysioterapi och råd om vanor. Ibland behövs läkemedel för sömn eller mående, och det avgörs av läkare.
Hur fungerar sjukskrivning och rehabilitering?
Sjukskrivning kan behövas, kort eller under längre tid, och bedömningen görs av läkare tillsammans med dig. Vila ensam är sällan hela lösningen: det som avgör är oftast att det som orsakade belastningen förändras.
Återgången till arbete sker stegvis, med anpassad arbetstid och anpassade uppgifter, och den planeras bäst tillsammans med arbetsgivaren och företagshälsovården. Räkna med att det tar tid och att det går i vågor. Ring 1177 om du behöver rådgivning på vägen, dygnet runt.
Om du under tiden mår så dåligt att du får tankar på att skada dig själv ska du söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Du kan också ringa Mind Självmordslinjen på 90101 eller Hjälplinjen på 90390, båda dygnet runt och anonymt.