Tandläkare

Vad gör en tandläkare?

En tandläkare undersöker, förebygger och behandlar sjukdomar och skador i tänder, tandkött och käkar. Allmäntandvården står för det mesta av arbetet: den regelbundna undersökningen med röntgen, lagningar, rotfyllningar, tandutdragningar och rengöring hos tandhygienist. Hit hör också protetiken, alltså kronor, broar, implantat och proteser som ersätter tänder som skadats eller gått förlorade.

Många mottagningar erbjuder dessutom estetisk tandvård som blekning och skalfasader, samt bettskena vid tandgnissling och käkbesvär. Svårare fall lämnas vidare till specialisttandvården, exempelvis komplicerade rotbehandlingar, tandlossning, käkkirurgi och tandreglering.

Tandvården i Sverige delas mellan Folktandvården, som drivs av regionen, och privata mottagningar. Samma tandvårdsstöd, samma referenspriser och samma krav på legitimerad personal gäller på båda håll, och du väljer fritt mellan dem.

Vad kostar det att gå till tandläkaren?

Tandvårdspriser är fria. Varje mottagning bestämmer sina egna priser, och för samma åtgärd kan skillnaden bli flera tusen kronor mellan kliniker på samma ort. Staten fastställer i stället ett referenspris för varje åtgärd, och det är referenspriset som ersättningen räknas på, inte det pris kliniken faktiskt tar ut.

Därför lönar det sig att jämföra. På Tandpriskollen, som drivs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), kan du jämföra mottagningar inom och mellan kommuner och se hur priserna förhåller sig till referenspriset. Underlaget är de priser vårdgivarna rapporterat in till Försäkringskassan. Storstäderna ligger som regel högre än mindre orter.

Inför allt större än en enkel lagning bör du be om ett skriftligt kostnadsförslag som visar vilka åtgärder som ingår, klinikens pris och hur mycket tandvårdsstödet väntas ersätta. Med det i handen kan du hämta ett andra förslag hos en annan mottagning, vilket seriösa kliniker är vana vid.

Hur fungerar tandvårdsstödet?

Det statliga tandvårdsstödet har tre delar: ett allmänt tandvårdsbidrag, ett särskilt tandvårdsbidrag vid vissa sjukdomar och ett högkostnadsskydd. Allt hanteras av Försäkringskassan och dras av direkt på klinikens räkning, så du behöver normalt inte ansöka om något själv.

Allmänt tandvårdsbidrag (ATB)

Bidraget kommer den 1 juli varje år. Du som är 20 till 23 år eller 67 år och äldre får 600 kronor per år, medan du som är 24 till 66 år får 300 kronor. Ett oanvänt bidrag kan sparas ett år, så du kan använda två bidrag vid samma besök.

Särskilt tandvårdsbidrag (STB)

STB är på 1 000 kronor per halvår och gäller dig som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som ökar risken för skador i munnen, exempelvis muntorrhet av läkemedel, Sjögrens syndrom, diabetes eller Crohns sjukdom. Pengarna får bara användas till förebyggande behandling och kan inte sparas mellan halvåren.

Högkostnadsskydd

Skyddet räknas på referenspriserna under en tolvmånadersperiod som startar vid din första ersättningsberättigade åtgärd. De första 3 000 kronorna betalar du helt själv. Mellan 3 000 och 15 000 kronor ersätts hälften av kostnaden, och över 15 000 kronor ersätts 85 procent.

Förstärkt skydd från 67 år

Den 1 januari 2026 infördes ett förstärkt högkostnadsskydd för dig som fyller minst 67 år under det år behandlingen avslutas. Då betalar du bara 10 procent av referenspriset för en stor del av vården, bland annat lagningar, rotfyllningar, tandutdragningar, kronor och proteser. Undersökningar och rent förebyggande åtgärder omfattas inte av det förstärkta skyddet.

Gäller frikortet från sjukvården hos tandläkaren?

Nej. Tandvården har ett eget ersättningssystem via Försäkringskassan och ingår inte i öppenvårdens högkostnadsskydd, där taket ligger på 1 450 kronor. Ett frikort från vårdcentralen ger dig alltså ingen rabatt hos tandläkaren, och läkemedel har i sin tur ett tredje, separat skydd.

Det finns viktiga undantag. Regionen ansvarar för viss tandvård som du betalar samma avgift för som i den öppna hälso- och sjukvården: nödvändig tandvård för dig med ett varaktigt behov av vård och omsorg, tandvård som led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid, samt tandvård vid vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Då räknas kostnaden in i sjukvårdens högkostnadsskydd. Bedömningen görs av din tandläkare eller läkare, så fråga aktivt om det här om du har en kronisk sjukdom. Många missar rättigheten.

Hur ofta bör man gå till tandläkaren?

Det finns ingen fast regel om ett besök om året. Efter undersökningen sätter tandläkaren ett individuellt intervall utifrån din risk för karies och tandlossning, ofta mellan ett och två år. Har du god munhälsa kan du behöva komma mer sällan än du tror, medan återkommande problem motiverar tätare kontroller.

Undersökningens syfte är att upptäcka sjukdom tidigt, inte att fylla ett schema. Blir intervallet långt är det ändå klokt att höra av dig direkt vid blödande tandkött, ilningar eller en tand som känns annorlunda när du biter.

Behöver jag remiss till tandläkare?

Nej. Du bokar tid hos allmäntandläkare själv och väljer fritt mellan Folktandvården och privata mottagningar, oavsett var du bor. Du kan byta när du vill och behöver inte lista dig som i primärvården.

Till specialisttandvård går vägen däremot oftast via en remiss från din tandläkare. Det gäller bland annat tandreglering, käkkirurgi, behandling av tandlossning och svårare rotbehandlingar.

Hur väljer du tandläkarmottagning?

Börja med det som går att kontrollera. Tandläkare och tandhygienister är legitimerade yrken, och legitimationen slår du upp i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal. Sedan den 1 januari 2026 krävs dessutom tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att driva privat tandvård, där övergångsregler gör att alla kliniker ännu inte hunnit få sin ansökan prövad.

Väg sedan in det praktiska. Hur snabbt får du akuttid, hur ser priserna ut jämfört med referenspriset, och fungerar mottagningens läge och tillgänglighet för dig? En bra tandläkare förklarar varför en åtgärd behövs, vad som händer om du väntar och vilka alternativ som finns, i stället för att presentera en enda lösning. Kontinuitet är värd något, eftersom den som följt din mun i flera år ser förändringar som en ny behandlare missar.

Är du missnöjd med en behandling, ta först upp det med mottagningen. Kommer ni inte vidare kan du vända dig till patientnämnden i regionen eller anmäla till IVO.

Vad gör du vid akut tandvärk?

Ring din egen mottagning så tidigt på dagen som möjligt, eftersom många håller akuttider på morgonen. Är det kväll eller helg finns jourtandvård i varje region, och öppettider och telefonnummer hittar du via 1177. Vid kraftig svullnad i ansiktet, feber eller svårt att svälja ska du söka vård samma dag, då kan det röra sig om en spridd infektion.

Akut tandvård omfattas av samma tandvårdsstöd som planerad vård, men jourbesök kan kosta mer än en vanlig tid. Har du slagit ut en permanent tand ska du hålla den fuktig, gärna i mjölk, och söka vård omgående. Chansen att sätta tillbaka den minskar snabbt.

I katalogen kan du filtrera på ort och behandling och se vilka mottagningar som anger att de tar emot akut, har tandhygienist eller utför protetik och specialisttandvård. Jämför priserna mot referenspriset och be om ett kostnadsförslag innan du tackar ja till en större behandling.