Käkkirurgi

Käkkirurgi, ofta kallad oral kirurgi, är den odontologiska specialitet som opererar i munhåla, käkar och ansikte. Hit hör allt från en visdomstand som ligger snett till operationer där hela käkens läge flyttas. De flesta ingrepp görs vaken med lokalbedövning, medan de större utförs i narkos på sjukhus.

Ordet käkkirurgi låter större än vad de flesta ingrepp faktiskt är. Den vanligaste operationen är att lyfta undan lite tandkött, ta bort en bit ben och dela en visdomstand i två delar, klart på tjugo minuter med patienten vaken och pratandes. I andra änden av skalan ligger operationer där över- och underkäke sågas loss och flyttas, och där handlar det om sjukhus, narkos och månader av planering.

Vad gör en käkkirurg?

Käkkirurgen opererar tänder som inte går att ta bort på vanligt sätt, till exempel visdomständer som ligger snett i käkbenet eller rötter som gått av. Rotspetsoperation vid kvarstående infektion efter rotfyllning hör hit, liksom borttagning av cystor och provtagning av förändringar i slemhinna och käkben.

En annan stor del är benet: implantatkirurgi, uppbyggnad av käkben inför implantat och bihålelyft i överkäken. Käkkirurger behandlar också frakturer i ansiktsskelettet, opererar käkleden i utvalda fall och utför tillsammans med ortodontist den bettkirurgi som flyttar käkarnas läge. Vid missbildningar som läpp-, käk- och gomspalt ingår kirurgen i ett team.

När ska en visdomstand opereras bort?

Vid symtom och påvisbar skada, inte som rutin. Återkommande inflammation i tandköttsfickan runt tanden, karies som visdomstanden orsakat på tanden framför, cystbildning eller resorption av granntanden är typiska skäl. Tandläkaren bedömer också om tanden går att hålla ren och om den kommer att kunna växa upp i bettet.

Röntgen avgör hur ingreppet planeras. Ligger rötterna nära nerven i underkäken kompletteras vanlig röntgen med en volymtomografi, eftersom nervskada är den komplikation som oroar mest. Den ger domningar i läpp och haka, är i de flesta fall övergående och läker under veckor till månader, men kan i sällsynta fall bli bestående. Kirurgen ska gå igenom risken med dig innan du tackar ja, och ibland är slutsatsen att en tand får sitta kvar just av det skälet.

Hur går ingreppet till och gör det ont?

Du får lokalbedövning som slår ut känseln men inte känslan av tryck. Slemhinnan lyfts undan, benet över tanden friläggs, tanden delas ofta i bitar och lyfts ut, varefter såret sys ihop. Under själva operationen ska du inte känna smärta, däremot ryckningar och ljud som många reagerar på.

Är du rädd finns hjälp som inte kostar särskilt mycket i tid: lustgas via näsmask eller en lugnande tablett som tas en stund före besöket. Narkos reserveras för de större ingreppen och för dem som verkligen inte klarar behandling i vaket tillstånd. Efter narkos får du inte köra bil, och du behöver sällskap hem.

Vad kostar käkkirurgi?

Två olika system kan gälla, och det avgör vad du betalar. Kirurgi som utförs inom tandvården, som en visdomstandsoperation eller implantatkirurgi, ligger i det statliga tandvårdsstödet. Då gäller referenspris, högkostnadsskyddets nivåer 3 000 och 15 000 kronor samt de tio procent som sedan den 1 januari 2026 gäller inom åtgärdsgrupperna 300 till 800 från och med det år du fyller 67. Ersättningen registreras hos Försäkringskassan.

Vissa oralkirurgiska ingrepp hanteras i stället inom regionens tandvårdsstöd, som tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Det gäller ofta operationer som behöver göras på sjukhus, vård efter olycksfall i ansiktet och behandling som är led i en sjukdomsbehandling. Där betalar du patientavgift och beloppet räknas mot högkostnadsskyddet på 1 450 kronor för öppen vård. Reglerna varierar mellan regioner och kräver som regel en förhandsbedömning, så fråga vilket spår som gäller för just din remiss.

Vad ska du göra dagarna efter operationen?

Bit på kompressen i den tid kliniken säger, håll huvudet högt första kvällen och lägg is utanpå kinden i intervaller. Undvik att skölja munnen kraftigt första dygnet, eftersom blodkoagelet i tandhålan behöver sitta kvar. Rökning och snusning fördröjer läkningen påtagligt och ökar risken för torr alveol.

Smärtan brukar toppa när bedövningen släpper och de närmaste dygnen. Tilltagande smärta efter tre till fyra dagar, feber, växande svullnad eller svårighet att gapa och svälja ska du höra av dig om. Utanför mottagningens öppettider når du rådgivning dygnet runt på telefonnummer 1177.