Urinläckage är ett av de besvär som människor lever längst med innan de nämner det för någon. Det byggs in i vardagen i stället: extra byten i väskan, en snabb kartläggning av toaletterna, ett nej till löpturen. Samtidigt hör inkontinens till det vården har mest beprövade metoder för, och stegen är sällan dramatiska.
Vilka typer av urinläckage finns det?
1177 skiljer på några olika former, och de behandlas inte likadant.
Ansträngningsinkontinens innebär att det läcker när trycket i magen stiger. Det märks vid hosta, nysning, skratt, tunga lyft eller hopp, och besväret är vanligast hos kvinnor. Bakom ligger oftast en försvagad bäckenbotten, ofta efter graviditet och förlossning eller efter klimakteriet när slemhinnorna blir tunnare.
Trängningsinkontinens innebär i stället att kissnödigheten kommer plötsligt och kraftigt, och att du inte hinner till toaletten. Den hänger ofta ihop med överaktiv blåsa och kommer tillsammans med täta trängningar och uppvaknanden på natten.
Blandinkontinens är kombinationen av de två och är vanlig. Överrinningsinkontinens fungerar tvärtom: blåsan töms aldrig ordentligt, den töjs ut och det rinner över lite i taget. Den formen är vanligare hos män, ofta i samband med prostatan, och den behöver upptäckas eftersom en blåsa som står full på sikt kan påverka njurarna.
Är urinläckage vanligt efter förlossning och i klimakteriet?
Ja, det är två perioder då besvären ofta dyker upp. Graviditeten belastar bäckenbotten under lång tid och förlossningen töjer ut vävnaden, och för många läcker det en period efteråt. Det brukar bli bättre av sig självt de första månaderna, särskilt om du tränar bäckenbotten, men läckage som ligger kvar ska tas upp vid efterkontrollen i stället för att accepteras som ett normaltillstånd.
I och efter klimakteriet sjunker östrogennivån och slemhinnorna i slidan och urinröret blir tunnare och skörare. Det kan ge både läckage och tätare trängningar, och lokal östrogenbehandling hjälper många. Hos män kommer besvären oftare i samband med prostatan eller efter en prostataoperation.
Går urinläckage att träna bort?
För många blir det så mycket bättre att det inte längre styr vardagen. Bäckenbottenträning stärker musklerna kring urinröret, slidan och ändtarmen, och 1177 anger att den hjälper både vid ansträngnings- och trängningsinkontinens. Du kan börja när som helst i livet, oavsett hur länge du haft besvär.
Två saker brukar avgöra resultatet. Det ena är att du verkligen spänner rätt muskler, vilket många missar de första veckorna. En fysioterapeut eller barnmorska kan hjälpa dig hitta dem, och båda yrkena har legitimation från Socialstyrelsen. Det andra är uthålligheten, eftersom effekten kommer gradvis och brukar behöva några månader.
Vid trängningsläckage kombineras träningen ofta med blåsträning, där du steg för steg skjuter upp toalettbesöket tills blåsan vänjer sig vid större mängder.
När ska jag söka vård för urinläckage?
Kontakta en vårdcentral när läckaget besvärar dig, och gör det utan att vänta på att besvären ska bli tillräckligt allvarliga. Enligt 1177 är det sällan bråttom, och är det helg går det bra att vänta till vardag. Ring 1177 dygnet runt om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller att hitta rätt mottagning.
Det finns däremot lägen som inte ska vänta. Har läckaget kommit plötsligt tillsammans med domningar i underlivet, svaghet i benen eller svårighet att känna när blåsan är full ska du kontakta vården genast, eftersom nerverna i ryggen kan vara påverkade. Feber, frossa och värk i ryggen kan tala för en infektion som behöver bedömas samma dag. Ser du blod i urinen ska det alltid undersökas. Ring 112 om du blir hastigt mycket sjuk med frossa, andningssvårigheter, förvirring eller kraftig muskelsvaghet, eftersom en infektion i urinvägarna kan utvecklas till sepsis.
Har du fått läckage efter en förlossning och det inte förbättras, ta upp det vid efterkontrollen hos barnmorskan i stället för att avvakta.
Vilken behandling finns om träningen inte räcker?
Vid ansträngningsinkontinens är operation ett alternativ när bäckenbottenträning i minst ett halvår inte gett tillräcklig effekt. Vanligast är ett ingrepp där ett smalt band läggs som stöd under urinröret. Det finns också läkemedel och en metod där ett förtjockande material sprutas in kring urinröret.
Vid trängningsinkontinens finns läkemedel som lugnar blåsan, lokalt östrogen efter klimakteriet och behandling med svaga elektriska impulser via en nerv i benet. Vid överrinning behandlas orsaken, till exempel en förstorad prostata eller en förträngning i urinröret, och ibland behövs tömning med kateter.
Parallellt med behandlingen finns hjälpmedel som gör vardagen enklare direkt. Inkontinensskydd provas ut efter hur mycket och när du läcker, och reglerna för vad de kostar sätts av regionen. Fråga på mottagningen vad som gäller där du bor, och be om att få prova mer än en variant innan du bestämmer dig.