Blödningsrubbningar

Menstruationen varierar mellan personer och mellan olika perioder i livet, och en avvikande blödning behöver inte betyda att något är fel. Samtidigt finns mönster som alltid ska undersökas, framför allt blödning efter klimakteriet. Här går vi igenom vad rikliga, oregelbundna och uteblivna blödningar kan bero på och när du bör ta kontakt.

Sök vård direkt om

  • Du får en blödning som liknar mens trots att du kommit i klimakteriet och inte haft mens på minst ett år. Kontakta en gynekologisk mottagning. Blödning efter klimakteriet ska alltid utredas.
  • Du är gravid och blöder från slidan. Kontakta vården genast, och en gynekologisk akutmottagning eller förlossningsavdelning enligt vad som gäller i din region.
  • Du blöder och har samtidigt kraftig smärta i nedre delen av magen, och du kan vara gravid eller har en försenad mens. Sök vård direkt.
  • Du blöder så rikligt att du blir yr, blek, andfådd eller svimfärdig. Sök vård direkt, och ring 112 om du känner dig mycket dålig.
  • Du har kraftig blödning tillsammans med feber eller ont i magen. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning, och en akutmottagning om de är stängda.
  • Du blir hastigt mycket sjuk med frossa, svårt att andas, förvirring eller så kraftig muskelsvaghet att du inte orkar stå eller gå. Ring 112. Det kan vara sepsis, och sepsis kan finnas även utan feber.
  • Du blöder under eller efter slidsamlag. Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning, eftersom det kan vara tecken på cellförändringar på livmoderhalsen.

Ring 112 vid livshotande tillstånd. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt, eller läs mer på 1177.se.

Menstruationen är ett av kroppens tydligaste mått på hur mycket annat som pågår. Den påverkas av vikt, sömn, stress, sjukdom, preventivmedel och av var i livet du befinner dig, och att den varierar över tid är inte konstigt. En blödningsrubbning betyder att mönstret ändrats på ett sätt som besvärar dig eller som saknar förklaring, och då finns skäl att låta någon titta på det.

Vad kan riklig mens bero på?

Ibland finns ingen sjukdom bakom alls, och blödningen är helt enkelt riklig. Men 1177 pekar ut flera orsaker som går att hitta vid en undersökning.

Myom är muskelknutor i livmodern som blir vanligare efter fyrtio års ålder och kan ge både rikligare och längre blödningar. Adenomyos innebär att livmoderslemhinnans vävnad finns inne i livmoderväggen, vilket ofta ger både riklig blödning och mensvärk. Polyper är små utväxter på slemhinnan som kan ge blödning även mellan menstruationerna. Har du blött rikligt ända sedan tonåren kan blödarsjuka finnas i bakgrunden, vilket är ovanligt men går att utreda med blodprov.

Rikliga blödningar över tid tömmer järndepåerna, och trötthet, andfåddhet och hjärtklappning under mensdagarna kan vara tecken på järnbrist. Det är ett skäl att lämna blodprov, eftersom bristen är enkel att behandla när den väl är påvisad.

Vad gör mensen oregelbunden eller utebliven?

Hormonella preventivmedel förändrar blödningsmönstret, ofta med mellanblödningar de första månaderna innan det stabiliserar sig. Ökad mängd testosteron, som vid polycystiskt ovarialsyndrom, ger glesa eller uteblivna blödningar. Kraftig stress, hård träning, snabb viktnedgång eller viktuppgång och sjukdom kan pausa mensen, liksom ett miljöombyte.

Efter fyrtio års ålder börjar mönstret ofta glesna eller bli ojämnt i takt med att klimakteriet närmar sig, och det kan pågå i flera år. Graviditet är alltid en möjlig förklaring till utebliven mens, även om du använder preventivmedel.

Enligt 1177 bör du kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du haft oregelbunden mens i flera månader och besväras av det, om du är under 45 år och inte haft mens de senaste sex månaderna utan att vara gravid, eller om du har oregelbunden mens och försökt bli gravid i flera månader.

Varför ska blödning efter klimakteriet alltid utredas?

Det här är den viktigaste punkten på sidan. Har du inte haft mens på ett år och sedan får en blödning ska du kontakta en gynekologisk mottagning, oavsett hur liten blödningen var och även om den bara kom en gång.

Den vanligaste förklaringen är godartad: tunna slemhinnor efter klimakteriet, en polyp eller påverkan av hormonbehandling. Men livmoderkroppscancer kan ge just blödning som första tecken, och chansen att upptäcka den tidigt blir större om blödningen undersöks direkt. Att utredningen görs betyder alltså inte att något allvarligt misstänks, utan att vården inte gissar i det här läget. Är du 54 eller äldre och märker att blödningarna blivit ojämna finns skäl att ta kontakt även om mönstret bara ändrats något.

När ska jag söka vård för blödningar mellan menstruationerna?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du blöder utan att veta varför, om du haft samma hormonella preventivmedel i tre månader och fortfarande får mellanblödningar, eller om du haft oskyddat sex och misstänker en infektion som smittar vid sex.

Blödning under eller efter slidsamlag ska alltid tas upp, eftersom 1177 anger att det kan vara tecken på cellförändringar på livmoderhalsen. Gå också på den gynekologiska cellprovskontroll som regionen kallar dig till, eftersom den fångar upp förändringar innan de hunnit ge några symtom alls. Ring 1177 dygnet runt om du vill ha hjälp att bedöma hur bråttom det är.

Vilken behandling finns vid blödningsrubbningar?

Vid rikliga blödningar börjar behandlingen ofta med receptfria läkemedel som minskar blödningsmängden, tagna enligt anvisningen på förpackningen. Nästa steg är hormonell behandling, exempelvis kombinerade p-piller, gulkroppshormon eller en hormonspiral, som för många både minskar blödningen och lindrar värken. Vid järnbrist ges järntillskott.

Ligger ett myom eller en polyp bakom kan den tas bort. Det finns också ett ingrepp där livmoderns slemhinna behandlas med värme, vilket enligt 1177 bara är aktuellt om du inte planerar fler graviditeter. Vid oregelbunden mens riktas behandlingen mot orsaken, och ibland räcker det att justera preventivmedlet.

Ta gärna med en enkel anteckning över de senaste månadernas blödningar till besöket. Datum, antal dagar och hur mycket du blött säger mer än ett minne i efterhand, och det gör bedömningen snabbare.

Vem ska jag vända mig till?

Är du osäker på vart du ska vända dig, ring 1177 för rådgivning. Vid besvär som pågått länge eller förvärras är vårdcentralen oftast rätt första kontakt.

Vanliga undersökningar och behandlingar

Vanliga frågor om blödningsrubbningar

Vad räknas som riklig mens?

En användbar tumregel är att blödningen är riklig om du behöver byta skydd oftare än varannan timme, om du blöder igenom på natten, om du får stora klumpar eller om du planerar dagarna efter blödningen. Att känna sig trött och andfådd under mensdagarna kan tyda på järnbrist. Det finns behandling, och du behöver inte jämföra dig med andra för att ha rätt att söka hjälp.

Måste blödning efter klimakteriet alltid utredas?

Ja. 1177 anger att du ska kontakta en gynekologisk mottagning om du får en blödning trots att du kommit i klimakteriet och inte haft mens på ett år. Orsaken är oftast tunna slemhinnor eller en godartad förändring, men eftersom livmoderkroppscancer kan ge samma tecken undersöks alla sådana blödningar. Undersökningen är enkel och görs tidigt just för att slippa gissa.

Vad kan oregelbunden mens bero på?

Vanliga förklaringar enligt 1177 är hormonella preventivmedel, ökad mängd testosteron som vid polycystiskt ovarialsyndrom, stress, kraftiga viktförändringar, sjukdom, miljöombyte och graviditet. Efter fyrtio års ålder kan oregelbundenheten höra ihop med att klimakteriet närmar sig. Kontakta vården om det pågått i flera månader och besvärar dig.

När ska jag söka vård om mensen uteblir?

1177 anger att du bör kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du är under 45 år och inte haft mens de senaste sex månaderna, och du vet att du inte är gravid. Detsamma gäller om du har oregelbunden mens och har försökt bli gravid i flera månader. Bakom utebliven mens ligger ofta något som går att åtgärda, men orsaken behöver redas ut och inte avvaktas.

Är mellanblödningar farliga?

Orsaken är i många fall ofarlig, men det går inte att avgöra på egen hand, så mellanblödningar utan känd förklaring bör bedömas. Kontakta vården om du blöder mellan menstruationerna utan förklaring, om du haft samma hormonella preventivmedel i tre månader och fortfarande får mellanblödningar, eller om du haft oskyddat sex och misstänker en infektion som smittar vid sex. Blödning i samband med samlag ska alltid tas upp med vården.

Vilken mottagning ska jag kontakta?

Vårdcentral, barnmorskemottagning och gynekologisk mottagning fungerar alla som ingång. Går du i grundskolan eller på gymnasiet kan du vända dig till elevhälsan eller en ungdomsmottagning, som tar emot upp till ungefär 25 år. Vid blödning efter klimakteriet är en gynekologisk mottagning rätt nivå direkt.

Vad kostar besöket?

Inom regionfinansierad vård betalar du patientavgift, som varje region bestämmer själv och som på vårdcentral oftast ligger mellan 200 och 400 kronor. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader, och sedan får du frikort. Ungdomsmottagningar är avgiftsfria, och barn och unga har avgiftsfri vård i de flesta regioner.

Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en individuell bedömning av vårdpersonal. Väljvård ställer inga diagnoser. Vid besvär, kontakta vården. Uppgifterna är kontrollerade mot 1177 och andra myndighetskällor 2026-08-11.