Fotbesvär utreds sällan för sent av lathet. Det vanliga är att man provar nya skulor, drar ner på löpningen och väntar in att det ska gå över, tills det gått ett halvår. Vägen in i vården är kortare än de flesta tror, men den ser olika ut beroende på vilken del av foten som krånglar.
Vilken vårdgivare ska jag träffa vid ont i foten?
Belastningssmärta, hälsmärta, besvär i fotvalvet eller i akillessenan hör hemma hos en fysioterapeut. Du bokar direkt utan remiss, och behandlingen bygger på dosad belastning, träning och råd om skor och aktivitet.
Hud och naglar hör i stället till en medicinsk fotterapeut: förhårdnader, nageltrång, förtjockade naglar och hud som spricker. Vårdcentralen väljer du när foten är svullen och varm, när du har feber, när du har diabetes och upptäckt ett sår, eller när du vill ha en läkarbedömning. Ortopeden är specialisten för de fötter där operation eller felställningar behöver bedömas, och dit kommer du i regel via remiss. Efter en skada där du inte kan stödja på foten är närakut eller akutmottagning rätt nivå.
Behöver jag remiss?
Nej till fysioterapeut och nej till medicinsk fotterapeut. Offentligt finansierad ortopedi kräver i praktiken remiss, som skrivs av vårdcentral eller fysioterapeut efter en första bedömning. I många regioner får fysioterapeuter med regionavtal också remittera till röntgen.
Vid diabetes ser vägen delvis annorlunda ut. Fotstatus ingår i den ordinarie uppföljningen, och vid konstaterad riskfot bekostar regionen ofta medicinsk fotvård efter bedömning i vården. Hur remisser och egen vårdbegäran fungerar beskrivs i guiden remiss eller inte.
Vad kostar det?
Inom regionens vård betalar du patientavgift: 200 till 400 kronor på vårdcentral och 200 till 460 kronor hos specialist 2026, och allt räknas mot högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader.
Fysioterapi hos en mottagning med regionavtal kostar patientavgift enligt regionens taxa, medan privat fysioterapi utan avtal ofta ligger på 600 till 900 kronor per besök. Medicinsk fotvård kostar vanligen 500 till 800 kronor per behandling när du betalar själv, och det räknas inte mot frikortet.
Vad händer vid en undersökning av foten?
Bedömningen börjar med var och när det gör ont. Är smärtan värst de första stegen på morgonen, tilltar den under en löprunda eller sitter den kvar i vila? Därefter undersöks rörligheten i fot och fotled, styrkan i vaden, hur du belastar när du går och om skorna passar det du gör.
Röntgen görs när svaret skulle ändra behandlingen, till exempel vid misstänkt fraktur, vid tydlig felställning eller när en operation övervägs. Vid vanlig belastningssmärta tillför bilden sällan något. Sitter smärtan i hälen finns hela vårdkedjan beskriven på sidan om ont i hälen, och vad hälsporre är på sidan om hälsporre.
Varför har fötterna en egen vårdkedja vid diabetes?
Två saker samverkar. Nedsatt känsel gör att en skavsårsbildning eller ett litet sår kan uppstå utan att du känner det, och nedsatt cirkulation gör att samma sår läker långsamt. Kombinationen är skälet till att fotkontroll ingår i diabetesvårdens rutin.
Det praktiska beskedet: har du diabetes och upptäcker ett sår, en rodnad, en svullnad eller en förändrad färg på foten ska det bedömas samma dag, inte nästa vecka. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig. Förtjockade eller inåtväxande naglar hör till samma fotstatus och tas upp vid besöket.
När ska foten bedömas akut?
Rutan högst upp är den som avgör: oförmåga att stödja på foten efter en skada, röd och varm fot med feber, sår eller rodnad vid diabetes, en känsla av smäll i vaden eller hälen med oförmåga att gå på tå, och en fot som blir blek, kall eller domnad.
Misstänker du blodpropp i vaden ska bedömningen inte vänta. Ring 1177 om du är osäker på vårdnivå, och 112 om du samtidigt blir andfådd eller får ont i bröstet.