Mensvärk beror oftast på att livmodern drar ihop sig för att stöta bort slemhinnan. Sammandragningarna stryper tillfälligt blodflödet i muskeln, och det är den kramp som känns i nedre delen av magen, ibland ut i ryggen och låren. Hur mycket det gör ont skiljer sig stort mellan olika personer, och samma person kan ha lugna perioder och svåra perioder under olika delar av livet. Men värk kan också ha en annan orsak än sammandragningarna, och svår värk är därför inget du behöver förklara bort på egen hand.
Vad kan mensvärk bero på?
Vården brukar skilja på två sorters mensvärk. Den ena kallas primär dysmenorré och innebär att värken beror på själva sammandragningarna, utan att det finns någon underliggande sjukdom. Den brukar börja i tonåren, ett par år efter första mensen, och sitter framför allt det första eller andra dygnet.
Den andra kallas sekundär dysmenorré och betyder att värken har en orsak som går att hitta. Enligt 1177 kan det handla om endometrios, där livmoderslemhinneliknande vävnad växer utanför livmodern, eller adenomyos, där motsvarande vävnad växer in i livmoderväggen. Muskelknutor i livmodern, så kallade myom, kan ge både värk och rikliga blödningar. Ibland ligger en inflammation i äggledare eller livmoder bakom. Ett spiralinlägg kan också ge mer värk än vanligt den första tiden.
En viktig skillnad är att sekundär mensvärk ofta kommer senare i livet, förvärras med åren och sprider sig till dagar utanför mensen. Det är ett mönster värt att berätta om när du söker vård.
Kan svår mensvärk vara endometrios?
Endometrios drabbar ungefär var tionde person som menstruerar och ger ofta just svår mensvärk. Andra besvär kan vara smärta vid samlag eller vid tarmtömning, värk i nedre delen av magen även mellan menstruationerna, kraftig trötthet och rikliga blödningar. Vissa märker blod i urin eller avföring under mensdagarna.
1177 skriver själva att det kan ta lång tid att få rätt hjälp vid endometrios, eftersom besvären liknar mensvärk, urinvägsinfektion eller känslig tarm. Om du känner igen dig är det värt att söka vård igen även om du fått höra att besvären är normala. Skriv gärna ned hur många dagar i månaden värken påverkar dig och vad du behövt avstå från, eftersom konkreta uppgifter gör det lättare för vården att bedöma.
Vad kan jag göra själv vid lindrig mensvärk?
Värme är det enklaste knepet och fungerar för många. En varmvattenflaska, en värmedyna eller ett varmt bad hjälper muskeln att slappna av. Receptfria smärtstillande läkemedel i normal dos ger god effekt för de flesta, och de fungerar bäst om du tar dem tidigt, redan när värken börjar, i stället för när den nått sin topp. Läs alltid bipacksedeln och fråga på apotek om du är osäker.
Många upplever att lätt rörelse gör större nytta än vila. En promenad eller lugn träning håller igång blodcirkulationen. Det finns också TENS, en apparat som ger svaga elektriska impulser mot huden, som vissa har hjälp av.
När ska jag söka vård för mensvärk?
Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning om receptfri smärtlindring inte räcker. Enligt 1177 finns särskild anledning att kontakta en gynekologisk mottagning om du får svår mensvärk utan att ha haft det tidigare, om värken blivit klart sämre trots hormonbehandling, eller om du har ont mellan menstruationerna, vid samlag eller vid tarmtömning.
Vänta inte på att besvären ska bli värre om de redan begränsar din vardag. Ring 1177 dygnet runt om du vill ha rådgivning och hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vilken vårdgivare ska jag gå till och vad händer där?
Vårdcentral och barnmorskemottagning fungerar bra som första kontakt, och är du mellan 12 och 25 år kan du gå till en ungdomsmottagning. En gynekologisk mottagning är rätt nivå vid misstanke om endometrios, myom eller annat som behöver undersökas närmare.
Besöket börjar med frågor om värkens karaktär, när den kommer, hur länge den håller i sig och hur den påverkar din vardag. Sedan görs vanligen en gynekologisk undersökning, ofta i kombination med ultraljud för att se livmoder och äggstockar. Blodprov kan tas vid behov. Därefter diskuteras vad besvären kan bero på och vilka vägar framåt som finns, exempelvis hormonbehandling eller remiss vidare till ett team med särskild kunskap om endometrios.