Täta trängningar är ett av de besvär som påverkar vardagen mest utan att någonsin bli akut. Du lär dig var toaletterna finns, du avstår från långa möten och du vaknar flera gånger på natten. Många lever så i åratal utan att ta upp det med vården, trots att orsaken går att utreda och behandlingen ofta ger tydlig effekt.
Vad kan täta trängningar bero på?
Överaktiv blåsa är en av de vanligaste förklaringarna. Blåsmuskeln drar ihop sig innan blåsan är full, och signalen kommer alltså för tidigt. 1177 beskriver besvären som att du ofta känner dig kissnödig, kissar ofta och behöver gå upp på natten. Hinner du inte fram till toaletten kallas det trängningsinkontinens.
En urinvägsinfektion ger också täta trängningar, men då brukar det svida samtidigt och besvären kommer plötsligt. Har trängningarna funnits i månader talar det snarare för något annat än en infektion.
Hos män är godartad prostataförstoring en vanlig orsak. Prostatan omger urinröret och kan när den växer göra passagen trängre, vilket märks som svag stråle, svårighet att komma igång och en känsla av att blåsan inte blivit helt tom. Hos kvinnor kan framfall och de tunnare slemhinnor som följer efter klimakteriet bidra.
Sedan finns orsaker utanför själva urinvägarna. Diabetes ger stora urinmängder och kraftig törst. Vissa läkemedel mot högt blodtryck ökar urinproduktionen. Även oro och stress kan sänka tröskeln för när trängningen känns, liksom kaffe, te och alkohol.
När ska jag söka vård för att jag kissar ofta?
Kontakta en vårdcentral när besvären påverkar din dagliga tillvaro. 1177 sätter ingen gräns i antal toalettbesök, och det är rimligt, eftersom det som gör skillnad är hur mycket besvären styr dig. Vänta inte på att besvären ska förvärras innan du tar kontakt, och avstå inte heller för att de känns odramatiska. Orsaken är värd att ta reda på.
Vissa lägen tål däremot ingen väntan. Ring 112 om du blir hastigt mycket sjuk med frossa, andningssvårigheter, förvirring eller kraftig muskelsvaghet, eftersom det kan röra sig om sepsis. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning, och en akutmottagning om de är stängda, om du känner dig kraftigt kissnödig men inte får ut någon urin alls och samtidigt har ont i nedre delen av magen. Detsamma gäller vid feber, frossa eller värk i ryggen eller sidan, som kan tyda på njurbäckeninflammation. Ser du blod i urinen ska du kontakta en vårdcentral så snart det går, även om det bara hände en gång. Ring 1177 dygnet runt om du är osäker på vad som gäller.
Är det normalt att gå upp och kissa på natten?
Enstaka uppvaknanden hör till, och de blir vanligare med åren. Behöver du gå upp flera gånger varje natt påverkar det däremot sömnen så mycket att det är värt att ta upp med vården, oavsett hur du har det på dagen.
Orsakerna varierar. Överaktiv blåsa och prostataförstoring hör till de vanliga, men nattliga toalettbesök kan också bero på att vätska som samlats i benen under dagen töms ut när du ligger ner, på sömnapné eller på att du dricker mycket sent på kvällen. Att flytta huvuddelen av drickandet till tidigare på dagen är ett rimligt första försök, men låt bli att dra ner på vätskan totalt.
Hjälper bäckenbottenträning och blåsträning?
För många gör det stor skillnad, och det är oftast där behandlingen börjar. Blåsträning går ut på att du skjuter upp toalettbesöket lite längre för varje gång, så att blåsan gradvis vänjer sig vid större volymer. Enligt 1177 är målet att kunna hålla sig i fyra timmar. De första veckorna känns jobbiga och sedan brukar det lossna.
Bäckenbottenträning stärker musklerna kring urinröret och ändtarmen och hjälper både vid trängningar och vid läckage. En fysioterapeut kan lära ut tekniken, och yrkestiteln fysioterapeut är skyddad och kräver legitimation från Socialstyrelsen. Många får också hjälp av en enkel dryckes och kissdagbok under några dygn, eftersom den visar mönster som är svåra att minnas i efterhand.
Räcker inte träningen finns läkemedel som lugnar blåsan, behandling med svaga elektriska impulser via en nerv i benet och i vissa fall kirurgi. Vid prostataförstoring finns särskild läkemedelsbehandling och en operation som kallas TUR-P.
Vad händer vid en utredning av täta trängningar?
Läkaren eller sjuksköterskan börjar med din berättelse: hur ofta du kissar, hur ofta du vaknar på natten, hur bråttom det blir och vad du dricker. Ett urinprov utesluter infektion och blod i urinen, och ofta tas blodprov för att kontrollera njurfunktion och blodsocker. Hos män ingår vanligen en undersökning av prostatan och ibland ett PSA-prov, som du ska få information om innan det tas.
Ibland mäts hur mycket urin som blir kvar i blåsan efter att du kissat, vilket görs med ett litet ultraljud och inte gör ont. Vid oklar bild skrivs remiss till urolog eller gynekolog. Vårdgarantin ger dig rätt till besök i den specialiserade vården inom 90 dagar och till behandling inom ytterligare 90 dagar, och regionens vårdgarantikansli hjälper till om tiden överskrids.