Korsbandsoperation

En främre korsbandsskada uppstår oftast i en vridning utan kontakt, och knät svullnar inom några timmar. Alla behöver inte opereras. Beslutet bygger på hur instabilt knät är efter några månaders träning och vilka krav du ställer på det, och operationen är dessutom bara startskottet för en rehabilitering som mäts i månader.

Främre korsbandet sitter mitt i knäleden och hindrar underbenet från att glida framåt och vrida sig för mycket. Skadan sker nästan alltid utan att någon annan är inblandad: en inbromsning, en vändning eller en landning där knät faller inåt. Fotboll, handboll, innebandy och utförsåkning står för en stor del av fallen, och kvinnor drabbas oftare än män.

Hur vet man att korsbandet är skadat?

De klassiska tecknen är ett knäpp i skadeögonblicket, en känsla av att knät ger vika och en kraftig svullnad inom några timmar. Svullnad så snabbt beror på blödning inne i leden och betyder att något strukturellt gått sönder. Många kan ändå gå kort efter skadan, vilket gör att en del väntar för länge med att söka.

Undersökningen görs av läkare eller fysioterapeut och bygger på tester av knäts stabilitet, framför allt Lachmans test där underbenet dras framåt. En magnetkamera bekräftar diagnosen och visar samtidiga skador på menisk, brosk och sidoledband. I det akuta läget är knät ofta för svullet och spänt för att gå att bedöma säkert, och då görs en ny undersökning efter någon vecka.

När behöver en korsbandsskada opereras?

Beslutet fattas sällan direkt. Standardvägen i Sverige är att inleda med strukturerad rehabträning i ungefär tre månader och sedan värdera hur knät fungerar. Många återfår tillräcklig stabilitet med välträffad muskulatur runt knät och behöver aldrig opereras, vilket också stöds av svensk forskning på området.

Operation blir aktuell när knät fortsätter att svikta i vardagen trots träning, när en låsande meniskskada behöver åtgärdas samtidigt eller när du vill tillbaka till idrotter med snabba riktningsförändringar. Ålder spelar roll men mindre än många tror. Aktivitetsnivå och hur knät faktiskt beter sig väger tyngre. Får du besked om operation gäller vårdgarantin inom regionfinansierad vård, med behandling inom 90 dagar efter beslutet.

Hur går operationen till?

Korsbandet sys inte ihop. Det ersätts, vanligen med en sena från din egen kropp: hamstringssena från lårets baksida, del av patellarsenan under knäskålen eller quadricepssenan ovanför. Senan dras genom borrade kanaler i lårben och skenben och fästs där det gamla korsbandet satt.

Ingreppet görs med titthålsteknik och tar ungefär en timme. De flesta opereras i narkos eller ryggbedövning som dagkirurgi och går hem samma dag. Operationen läggs medvetet efter att svullnaden lagt sig och rörligheten kommit tillbaka, eftersom ett stelt och svullet knä som opereras oftare får problem med rörligheten efteråt.

Hur ser rehabiliteringen ut före och efter?

Träningen före operationen kallas ofta prehab och är inte en formalitet. Målet är fullt sträckt knä, minimal svullnad och så mycket lårmuskulatur som möjligt när du går in på operation, eftersom utgångsläget påverkar hur snabbt du kommer tillbaka.

Efter operationen följer en trappa som styrs av vad knät klarar. Först rörlighet, full sträckning och att få igång lårmuskeln, ofta med kryckor de första veckorna. Sedan styrketräning som successivt blir tyngre, därefter löpning på plan mark efter ungefär tre till fyra månader och först långt senare hopp, landningar och riktningsförändringar. Du träffar fysioterapeut regelbundet under hela perioden, och programmet ska ändras när du blir starkare. Den som slutar träna vid halvtid för att knät känns bra är samma person som ofta skadar sig igen.

När kan man börja idrotta igen?

Vardag, kontorsarbete och cykling kommer tillbaka inom några veckor, tyngre kroppsarbete efter flera månader. Idrotter med vändningar, hopp och närkamp ligger däremot tidigast nio till tolv månader fram, och för många längre än så.

Tidpunkten avgörs inte av datum utan av tester. Innan du släpps tillbaka mäts styrka och hoppförmåga i båda benen, och kravet brukar vara att det opererade benet når minst omkring nittio procent av det friska. Skälet är att risken för en ny korsbandsskada, i samma eller i det andra knät, är påtaglig hos unga som återgår tidigt till pivoterande idrott. Resultaten från svenska operationer följs upp i det nationella korsbandsregistret, som ger klinikerna underlag att jämföra sig med.

Vilka risker finns?

Vanliga besvär efter operationen är svullnad, stelhet, känselbortfall i huden nedanför snittet och smärta framtill i knät. Allvarligare komplikationer som infektion, djup ventrombos eller att det nya korsbandet går av förekommer men är ovanliga. Att rörligheten inte kommer tillbaka är den komplikation som oftast går att förebygga, och det är precis därför sträckningen tjatas om från dag ett.

Kontakta vården vid feber, tilltagande rodnad eller värmeökning i knät, kraftig svullnad i vaden eller andnöd. Är du osäker på hur bråttom det är kan du ringa 1177 dygnet runt, och vid livshotande symtom ringer du 112.