Klimakteriet är den period då äggstockarna gradvis slutar producera östrogen och menstruationerna upphör. Det är ingen sjukdom och ingen brist som behöver botas, utan en omställning som alla som menstruerat går igenom. Däremot kan omställningen ge besvär som märks tydligt i vardagen, och de besvären går att göra något åt.
Vad är klimakteriebesvär och vad beror de på?
Besvären hänger ihop med att östrogennivån sjunker och svänger. Kroppens temperaturreglering blir känsligare, vilket ger de plötsliga värmevallningarna och svettningarna. Slemhinnorna i slida och urinvägar blir tunnare och torrare. Sömnen påverkas, ofta genom uppvaknanden mitt i natten, och den störda sömnen förstärker i sin tur trötthet och irritabilitet.
Humöret kan svänga mer än vanligt, och många beskriver att de blir lättare irriterade eller ledsna utan tydlig anledning. Det handlar om en kroppslig förändring med verkliga effekter, inte om inbillning. Vissa märker även ledvärk, hjärtklappning, sämre minne eller torrare hud.
Samtidigt är det värt att komma ihåg att flera av de här besvären kan ha andra orsaker än klimakteriet. Trötthet, hjärtklappning, viktförändring och nedstämdhet kan lika gärna komma av sköldkörteln, blodbrist, järnbrist eller depression. Utgå därför inte från att allt som händer i den här åldern hör till omställningen, utan låt vården göra bedömningen.
När börjar klimakteriet?
Övergången börjar för de flesta någonstans mellan 45 och 55 år, och den sista mensen kommer i Sverige ofta runt 51 års ålder. Innan dess brukar mensen bli oregelbunden under några år, vilket är den fas som kallas förklimakteriet.
En del kommer i klimakteriet tidigare, ibland före 40 års ålder eller efter en operation där äggstockarna tagits bort. Då finns särskild anledning att prata med en gynekolog, eftersom östrogenets bortfall under lång tid också påverkar skelett och blodkärl.
Vad hjälper mot vallningar och sömnbesvär?
Regelbunden fysisk aktivitet är det som flest upplever hjälper, både mot vallningar och mot sömn och humör. Ett svalt sovrum och kläder i flera tunna lager gör vallningarna lättare att hantera. Många märker att alkohol, koffein, starkt kryddad mat och stress ökar besvären, och det kan vara värt att pröva sig fram.
För torrhet i slidan finns receptfria produkter. För sömnen brukar regelbundna tider och mindre skärm sent på kvällen ha effekt. Om egenvården inte räcker är nästa steg vården, inte att härda ut.
När ska jag söka vård för klimakteriebesvär?
Enligt 1177 bör du kontakta en vårdcentral om du har vallningar, svettningar eller sömnproblem som påverkar din vardag, om du känner dig nedstämd eller har svårare humörsvängningar, om det kliar och svider i slidan trots två till tre veckors behandling med receptfria läkemedel, eller om du har urinvägsbesvär som täta trängningar och sveda.
Kontakta en gynekologisk mottagning om du får en blödning mer än ett år efter din sista mens, eller om du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar. Ju äldre du är, desto viktigare är det att låta undersöka oregelbundna blödningar. Ring 1177 om du vill ha rådgivning dygnet runt.
Vilken vårdgivare ska jag gå till?
En vårdcentral fungerar bra som första kontakt och kan hantera merparten av besvären. Barnmorskemottagningar tar på många håll emot för klimakterierådgivning. En gynekologisk mottagning eller en särskild klimakteriemottagning är rätt vid blödningar som behöver utredas, vid tidigt klimakterium eller när behandlingen behöver anpassas mer.
Besöket brukar börja med en genomgång av dina besvär, din menshistorik, dina läkemedel och din sjukdomshistoria. Blodtryck mäts ofta, och ibland tas blodprov för att undersöka annat som kan ge liknande besvär, som sköldkörteln eller blodvärdet. En gynekologisk undersökning görs vid behov, framför allt om du har blödningar eller besvär från underlivet. Därefter går ni tillsammans igenom vilka alternativ som finns, där hormonbehandling är ett av dem och där för- och nackdelar vägs mot din situation.