Käken är en av kroppens mest använda leder. Den arbetar när vi äter, pratar, sväljer och gäspar, och den arbetar även när vi inte tänker på det, i form av ett omedvetet ihoppressat bett under en jobbig eftermiddag. När den blir överbelastad ger den sällan en tydlig signal om vad som är fel. I stället kommer diffus värk i tinningen, en trött käke på morgonen och ett ljud när man gapar.
Vad kan käkledsbesvär bero på?
Besvären beror oftast på överbelastning eller spänning i käkleder och käkmuskler. Tandpressning och tandgnissling är den vanligaste bakgrunden, och de flesta som gör det märker det inte själva, eftersom det till stor del sker under sömnen eller i koncentrerade stunder på dagen.
Stress och sömnsvårigheter förstärker symtomen. Andra bidragande faktorer är rökning, alkohol, oro och snarkning. Även vanor som att tugga tuggummi länge, bita på naglar eller pennor och sova med handen under kinden belastar käken. Ett slag mot käken kan utlösa besvär, liksom långa tandvårdsbesök med öppen mun.
Enligt 1177 hör följande till de vanliga symtomen: ljud från käkleden, spänningar, trötthet i käken, smärta i käken, tänderna eller öronen, huvudvärk, upphakningar och låsningar. Att värken strålar upp mot tinningen eller in mot örat är så vanligt att många först söker för öronbesvär eller huvudvärk.
Vad kan jag göra själv vid käkbesvär?
Börja med att minska belastningen. Ät mjukare mat en period, skär i mindre bitar, undvik segt och hårt, och lägg tuggummit åt sidan. Gapa inte större än nödvändigt, och stötta hakan när du gäspar.
Lär dig märka när du pressar. En bra påminnelse är att tänderna normalt inte ska ha kontakt när du är avslappnad, utan läpparna slutna och tungan lätt mot gommen. Sätt en lapp vid skärmen eller en påminnelse i telefonen under några dagar, så blir mönstret snabbt synligt.
Värme mot käkmusklerna och lätt massage med fingertopparna framför örat lindrar många. Fortsätt använda käken trots obehaget, eftersom vila gör den stelare. Receptfri smärtlindring enligt anvisningen på förpackningen kan användas under en kortare period. Ta också hand om det som ökar spänningen: sömn, återhämtning och stressnivå har direkt betydelse för hur käken mår.
När ska jag söka vård för käkbesvär?
Kontakta en tandläkare om käkbesvären påverkar dig i vardagen, till exempel när du äter, sover eller pratar. Det är den gräns 1177 anger, och den är rimlig: besvär som stör måltider och sömn har pågått tillräckligt länge.
Vissa situationer ska inte avvaktas. Om käken låser sig så att du inte kan gapa, eller inte kan stänga munnen, behöver du hjälp samma dag. Detsamma gäller om du har svullnad och feber samtidigt som du har svårt att gapa eller svälja, och efter ett slag mot käken där bettet känns förändrat.
Ett symtom är viktigt att känna till även om det inte kommer från käken: smärta i käken tillsammans med tryck över bröstet, andfåddhet, blekhet eller kallsvett kan komma från hjärtat. Ring då 112. Käksmärta som enda symtom är sällan hjärtat, men kombinationen med bröstsmärta eller andfåddhet ska tas på allvar. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du är osäker.
Vilken vårdgivare ska jag gå till för käkledsbesvär?
Tandläkare är rätt första kontakt. Där bedöms bettet, käkledernas rörelse och musklerna, och där provas bettskena ut. Räcker inte det finns bettfysiologi, en specialisttandvård inriktad just på käkledsbesvär, dit du kommer via remiss.
Fysioterapeut kan vara ett värdefullt komplement, särskilt när nacke och axlar hänger ihop med käken, och du behöver ingen remiss dit. Naprapat och massör arbetar också med spänd käk- och nackmuskulatur, men de besöken betalar du oftast själv. Vårdcentralen blir aktuell vid oklara symtom eller när besvären misstänks komma från något annat än käken.
Vad händer vid ett besök för käkbesvär?
Undersökningen är praktisk. Du får gapa, föra käken i sidled och fram, medan käklederna känns av och ljud noteras. Musklerna palperas för ömhet, bettet kontrolleras och tänderna undersöks för slitage. Röntgen används vid behov.
Behandlingen bygger enligt 1177 på råd om vad du kan göra själv, bettskena i olika varianter, avslappningsövningar och rörelseträning, läkemedel som dämpar inflammation eller muskelspänning, och i vissa fall kortisoninjektion vid inflammation i leden. Rörelseprogrammet gör du hemma flera gånger om dagen, och det ger ofta märkbar effekt inom några veckor. Många behöver kombinera flera delar, och en uppföljning bokas för att se om skenan sitter rätt och om övningarna gett resultat.