Hjärtat sköter sitt utan att höra av sig. Vid hjärtklappning gör det plötsligt det motsatta: slagen känns hårda, snabba eller ojämna, ibland i bröstet, ibland upp mot halsen. Känslan skrämmer många mer än den brukar behöva, men mönstret spelar roll. Nedan går vi igenom vanliga orsaker, vad som händer på undersökningen och vilka tecken som gör att bedömningen inte bör vänta.
Vad kan hjärtklappning bero på?
1177 räknar upp stress, oro och panikattacker bland de vanligaste orsakerna, tillsammans med alkohol, kaffe och te samt rökning och annat tobaksbruk. Feber och smärta driver upp pulsen, och kroppen kan reagera likadant en tid efter en infektion.
Extraslag är en annan vanlig förklaring. Ett hjärtslag kommer för tidigt, pausen efteråt blir längre än vanligt och nästa slag känns kraftigt. Många beskriver det som att hjärtat hoppar över ett slag eller vänder sig i bröstet. Extraslag förekommer hos fullt friska personer och är sällan farliga i sig, men de känns obehagliga och är ett vanligt skäl att söka vård. Att de är vanliga betyder inte att just dina slag är extraslag, och den bedömningen görs med EKG.
Bakom besvären kan också ligga sjukdom i hjärtat eller lungorna, blodbrist eller en ämnesomsättning som gått upp i varv. Sådana orsaker hittas bara om någon letar, och det är själva poängen med att låta bedöma återkommande hjärtklappning i stället för att vänja sig vid den.
När ska jag söka vård för hjärtklappning?
Ring 112 vid oregelbundna hjärtslag samtidigt med ont i bröstet, och om någon har svimmat. Det gäller även om personen vaknat igen. Ring 112 också om hjärtklappningen kommer med tryck i bröstet, blekhet och illamående eller med svår andnöd.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning, och en akutmottagning om de är stängda, vid intensiv hjärtklappning som inte går över, och om du svimmat eller känt dig yr en kort stund antingen vid ansträngning eller medan du satt eller låg. Detsamma gäller första gången du får en hjärtrytm som är snabb och oregelbunden på samma gång.
Vid återkommande besvär räcker det att kontakta en vårdcentral så snart det går. Ring 1177 om du vill ha rådgivning dygnet runt och hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vad är förmaksflimmer och varför spelar det roll?
Förmaksflimmer är den vanligaste bestående rytmrubbningen och beskrivs av 1177 så här: hjärtat slår hårt och fort, pulsen är oregelbunden och många får obehag i bröstet, andfåddhet eller kraftlöshet vid minsta ansträngning. Blodtrycket kan sjunka så att du blir blek, illamående eller yr.
Anledningen att flimmer ska hittas är att det ökar risken för stroke. När förmaken darrar i stället för att dra ihop sig ordentligt kan blodet stå still i fickor av hjärtat och bilda proppar. Med rätt behandling går risken ner betydligt, och de flesta lever ett vanligt liv. En del märker ingenting alls av sitt flimmer, vilket gör att en oregelbunden puls är värd att kontrollera även utan besvär.
Vad händer när hjärtat undersöks?
Läkaren lyssnar på hjärta och lungor, känner pulsen och mäter blodtrycket. EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet via elektroder på bröstkorgen och tar bara några minuter. Blodprov används för att leta efter blodbrist, rubbad saltbalans och sköldkörtelbesvär.
Problemet med kortvariga besvär är att de sällan uppträder just under besöket. Därför används långtids-EKG som registrerar hjärtrytmen i ett eller flera dygn, tum-EKG som du själv trycker igång när det känns, arbetsprov på cykel och ultraljud av hjärtat. Skriv gärna ned när besvären kommer, hur länge de håller i sig och vad du gjort innan. Den anteckningen är ofta mer värd än ett normalt EKG taget en lugn förmiddag.
Vad kan jag göra själv vid hjärtklappning?
Se först över det som är enkelt att ändra. Koffein, alkohol, nikotin och energidrycker påverkar hjärtrytmen hos många, och effekten kommer ibland flera timmar senare. Sömnbrist och långvarig stress gör samma sak. Regelbunden motion i lugnt tempo brukar sänka vilopulsen över tid.
Vid oro som blossar upp under en episod hjälper det många att sitta ner, andas långsamt ut genom nästan slutna läppar och räkna pulsen i handleden i en minut. Uppgiften ger något att göra och ett besked att ta med till vårdcentralen.
Vilken vårdgivare ska jag vända mig till?
Vårdcentralen är rätt första kontakt vid återkommande hjärtklappning. Räcker inte bedömningen där skrivs remiss till kardiolog eller till klinisk fysiologi för långtidsregistrering och ultraljud. Vid akuta symtom gäller närakut, akutmottagning eller 112.
Inom regionfinansierad vård betalar du patientavgift, som varierar mellan regionerna, och avgifterna räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader innan du får frikort. Att en mottagning är anmäld som vårdgivare kan du kontrollera hos Inspektionen för vård och omsorg, och läkarens legitimation i Socialstyrelsens register.