Kroppen använder diarré för att göra sig av med sådant som inte hör hemma i tarmen, och det är i grunden en ändamålsenlig reaktion. Därför går de flesta episoder över på egen hand inom några dygn. Det som gör diarré besvärlig är vätskeförlusten, och den drabbar små barn och äldre snabbast. Nedan tar vi upp vanliga orsaker, vad som hjälper hemma och vilka tecken som gör att du bör höra av dig till vården.
Vad kan diarré bero på?
Magsjuka orsakad av virus är den vanligaste förklaringen och sprids lätt mellan människor. Bakterier i mat och vatten är en annan känd orsak, liksom antibiotikabehandling som rubbar tarmfloran. Även oro och stress kan lösa upp magen hos den som är känslig.
Diarré som håller i sig längre har oftare andra förklaringar. 1177 nämner känslig tarm, celiaki, laktosintolerans, mikroskopisk kolit, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, kvarstående tarminfektion, vissa läkemedel, tidigare tarmoperation och i sällsynta fall tumör i tarmen. Har du fått besvär under eller strax efter en utlandsresa är det värt att nämna det när du kontaktar vården, eftersom avföringsprov då ofta behövs.
Hur behandlar jag diarré hemma?
Vätska först. Vid kraftiga diarréer eller mycket kräkningar rekommenderar 1177 vätskeersättning från apotek, eftersom kroppen förlorar salter och inte bara vatten. Drick lite och ofta, gärna någon klunk i taget, vilket magen tolererar bättre än stora mängder på en gång.
Ät när du orkar. Det finns ingen anledning att svälta sig igenom en magsjuka, och de flesta klarar enkel mat tidigt i förloppet. Håll dig till sådant som känns hanterbart och återgå till vanlig kost så snart aptiten kommer tillbaka.
God handhygien med tvål och vatten skyddar hushållet bättre än handsprit vid magsjukevirus. 1177 anger att du bör stanna hemma minst ett dygn efter att kräkningar och diarré upphört, och att barn kan återvända till förskolan när de äter som vanligt och varit besvärsfria i två dygn.
När ska jag söka vård för diarré?
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har blodiga diarréer, hög feber och frossa, eller mycket ont i magen som inte går över trots att du kräkts. Är mottagningarna stängda söker du på en akutmottagning, och du ringer 112 om du blir mycket dåligt.
Kontakta en vårdcentral på vanlig tid om du känner dig mycket trött och svag, om du haft diarré i mer än en vecka, eller om du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin. Använder du läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes, högt blodtryck eller annan allvarlig sjukdom bör du höra av dig för råd, eftersom vissa mediciner behöver justeras under en magsjuka. Ring 1177 dygnet runt för bedömning.
Vad händer om diarrén inte går över?
Diarré som pågått mer än två veckor räknas som långvarig och ska utredas, även om besvären kommer och går. Vårdcentralen börjar med samtal, undersökning av magen, blodprov och avföringsprov, bland annat för att leta efter inflammation, blodbrist och antikroppar som talar för celiaki. Här finns en viktig detalj: du behöver fortsätta äta mat med gluten fram till provtagningen, annars kan provet bli missvisande.
Räcker inte det skrivs remiss vidare till gastroenterologi. 1177 nämner rektoskopi, koloskopi, datortomografi, magnetkameraundersökning och undersökning av gallsyror i tunntarmen som möjliga steg. Vid celiaki eller laktosintolerans kommer en dietist ofta in i bilden, och kostomläggningen blir då själva behandlingen. Patientavgiften bestäms av regionen och räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader.