Blod i urinen är ett av få tecken som vården vill undersöka varje gång, oavsett hur du mår i övrigt. Det beror inte på att orsaken brukar vara allvarlig, för det är den oftast inte, utan på att de ofarliga och de allvarliga orsakerna kan se exakt likadana ut i toalettstolen. Urinen kan bli rosa, röd eller brunaktig, och ibland finns små klumpar med.
Vad kan blod i urinen bero på?
Urinvägsinfektion är den vanligaste orsaken enligt 1177. Slemhinnan i blåsan blir irriterad och blöder lite, och då finns oftast sveda och täta trängningar med i bilden.
Njursten är en annan vanlig förklaring, och den ger vanligtvis kraftig, krampartad smärta i sidan eller ryggen som kommer i vågor. Njurinflammation kan ge blod i urinen ibland i samband med en infektion i halsen. Har du fallit, slagit i ryggen eller fått ett slag över njurtrakten kan blodet komma därifrån. Även mycket hård fysisk ansträngning kan ge blod i urinen, och då brukar det gå över snabbt.
Blod kan också komma från prostatan hos män, och hos kvinnor kan menstruationsblod blandas med urinen. Rödbetor, blåbär och vissa läkemedel färgar urinen utan att något blod finns med alls. Ingen av dessa förklaringar går att slå fast på egen hand, och därför är urinprovet det naturliga första steget.
När är blod i urinen bråttom?
Ring 112 om det finns blod i urinen efter en olycka. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning, och en akutmottagning om de är stängda, om du har blod i urinen tillsammans med feber, ont i magen eller kräkningar, ont i ryggen eller om du känner dig sjuk på något annat sätt. Det är de lägen 1177 lyfter fram särskilt.
Ring också 112 om du blir hastigt mycket sjuk med frossa, andningssvårigheter, förvirring eller kraftig muskelsvaghet. Det kan röra sig om sepsis, där en infektion påverkar hela kroppen, och urinvägarna hör till de vanligare utgångspunkterna. Får du inte ut någon urin, eller ser du blodklumpar samtidigt som det blir svårt att kissa, behöver du bedömas genast.
I övriga fall ska du kontakta en vårdcentral så snart det går. Detsamma gäller om du tar blodförtunnande läkemedel. Ring 1177 dygnet runt om du vill ha rådgivning och hjälp att bedöma hur bråttom det är. Behöver du inte söka akut går det bra att vänta till vardag om det är helg.
Varför ska blod i urinen utredas även om det slutar?
Här ligger sidans viktigaste besked. Blodet kan komma en enda gång och sedan vara borta i månader, och den som drar slutsatsen att det gick över missar poängen. 1177 skriver om urinblåsecancer att det är vanligt att ha blod i urinen en gång och att det sedan dröjer innan det återkommer.
Det betyder inte att blod i urinen brukar bero på cancer. De flesta som söker för det har en helt annan förklaring. Men eftersom en blödning som upphör inte säger något om orsaken, är hela poängen med utredningen att skilja de vanliga orsakerna från de ovanliga medan det fortfarande är tidigt. Synligt blod i urinen hos vuxna leder i Sverige ofta in i ett standardiserat vårdförlopp, vilket innebär att undersökningarna sker i en bestämd ordning och inom bestämda tider.
Hur går en utredning av blod i urinen till?
Besöket börjar med frågor om när du märkte blodet, om det gjorde ont, om du har feber, vilka läkemedel du tar och om någon i släkten haft njursjukdom eller blod i urinen. Läkaren gör en kroppsundersökning och tar prov på urin och blod, bland annat för att kontrollera njurfunktionen.
Beroende på vad som framkommer kan nästa steg vara ultraljud eller datortomografi av njurar och urinvägar. En cystoskopi innebär att läkaren för in ett tunt böjligt instrument genom urinröret och tittar in i blåsan, vilket görs med bedövning och tar några minuter. Vid misstanke om njurinflammation kan ett vävnadsprov från njuren behövas, och då sköts utredningen av en njurmedicinsk mottagning.
Vem ska jag vända mig till?
Vårdcentralen är rätt första kontakt i de flesta fall och sköter både provtagning och remiss vidare. 1177 uppger att du i en del regioner kan kontakta en urologmottagning direkt om du har blod i urinen och är över 50 år, så kontrollera vad som gäller i din region.
Är du osäker på om det du sett verkligen var blod, spara gärna informationen om vad du ätit och druckit det senaste dygnet och berätta det vid besöket. Fråga också vad nästa steg är och när du ska höra av dig igen om inget besked kommer, eftersom det är den enklaste formen av egen kontroll på att utredningen rullar vidare.