Att upptäcka blod i toaletten är obehagligt, och det är helt naturligt att tankarna går till det värsta. Sannolikheten talar för något godartat: hemorrojder och små sprickor i ändtarmsöppningen ligger bakom de flesta fallen. Samtidigt kan blod vara det första och ibland enda tecknet på en sjukdom som ska behandlas tidigt, och blödningens utseende räcker inte för att avgöra vilket. Därför är rådet detsamma oavsett hur lite det är: låt vården titta.
Vad kan blod i avföringen bero på?
Hemorrojder är den vanligaste orsaken. Slemhinnan i ändtarmen buktar ut, och blodet blir ljusrött och ligger utanpå avföringen eller syns på papperet. Näst vanligast är analfissur, en liten spricka i ändtarmsöppningen som ofta uppstår efter hård avföring och som gör ordentligt ont vid toalettbesöket.
1177 räknar även upp läkemedel som orsak, bland annat receptfria smärtstillande av inflammationsdämpande typ och blodförtunnande medel. Inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom ger blodiga och lösa avföringar. Tjocktarms- och ändtarmscancer kan ge blod som syns eller som bara upptäcks vid provtagning. Ett blödande magsår gör avföringen svart, eftersom blodet hinner brytas ned på vägen genom tarmen.
Hur ser blodet ut och vad säger det?
Ljusrött blod utanpå avföringen kommer oftast från ändtarmen eller nära den. Blod som är blandat med avföringen eller ser mörkare ut talar för en källa längre upp i tjocktarmen. Svart och tjärliknande avföring pekar mot blödning i magsäcken eller tunntarmen.
Detta är en fingervisning, inte ett facit. Rödbetor, blåbär och järntillskott kan färga avföringen på ett sätt som liknar blod, och en liten blödning högt upp kan gå obemärkt förbi. Just därför använder vården prover och undersökning i stället för att lita på hur det såg ut i toalettstolen.
När ska jag söka vård för blod i avföringen?
Enligt 1177 ska du kontakta en vårdcentral om det kommer blod när du bajsar och du inte vet varför, och det gäller även om det bara hänt en gång. Är det helg kan du vänta till vardag.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om det blöder kraftigt eller om du samtidigt har ont i magen, och sök på en akutmottagning om mottagningarna är stängda. Detsamma gäller vid svart eller tjärliknande avföring och om du kräks blod eller något som ser ut som kaffesump. Ring 112 om du samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk. Ring 1177 dygnet runt när du vill ha hjälp att bedöma symtomen.
Vad händer vid utredningen?
Besöket börjar med att läkaren frågar om symtom, tarmvanor och läkemedel. Sedan undersöks ändtarmsöppningen, först med fingret och därefter ofta med ett rektoskop, ett kort rör som gör att slemhinnan kan ses direkt. Det tar några minuter, och de flesta upplever det som obehagligt snarare än smärtsamt.
Blodprov visar bland annat om du har blodbrist, och avföringsprov kan avslöja blod som inte syns för blotta ögat. Räcker inte det skrivs remiss vidare för koloskopi, där hela tjocktarmen undersöks med kamera och där vävnadsprov kan tas, eller för datortomografi. Vid misstanke om allvarlig sjukdom finns standardiserade vårdförlopp med bestämda tidsgränser, och du ska då få veta vad som gäller och när nästa steg sker.
Vad kostar utredningen och vad har jag för rättigheter?
Inom regionfinansierad vård betalar du patientavgiften, som regionen bestämmer och som räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod. När taket är nått får du frikort. Barn och unga har oftast avgiftsfri vård, och åldersgränsen skiljer sig mellan regioner.
Vårdgarantin ger dig rätt till bedömning på vårdcentral inom tre dagar och till besök i specialiserad vård inom 90 dagar, med ytterligare 90 dagar till behandling. Får du inte vård i tid hjälper regionens vårdgarantikansli dig vidare. Vem du möter kan du kontrollera i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, och att mottagningen är anmäld som vårdgivare framgår hos Inspektionen för vård och omsorg. Är du missnöjd tar du först upp saken med mottagningen och därefter med patientnämnden i regionen.