Öronsus har följt människan så länge det funnits höga ljud, och ändå är det svårt att beskriva för någon annan. Ljudet finns bara för dig, det går inte att mäta på samma sätt som en hörselnedsättning, och det ändrar karaktär med sömn, stress och tystnad. Just därför lönar det sig att förstå vad som ligger bakom och vad vården faktiskt kan göra.
Vad kan tinnitus bero på?
Vanligast är skador i innerörats hörselceller efter starka ljud, som konserter, verkstadsbuller, motorer eller skjutning utan hörselskydd. Näst intill lika vanligt är den hörselnedsättning som följer med åren, där hjärnan förstärker sin egen aktivitet när ljudinflödet minskar och du uppfattar det som ett sus.
1177 räknar också upp vissa läkemedel, öronsjukdomar och spänningar i nacke, käkleder och axlar som orsaker. Blodbrist, störningar i ämnesomsättningen, depression och ångest kan ge tinnitus. Vaxpropp och vätska bakom trumhinnan gör ibland att ett redan befintligt sus blir tydligare. Ménières sjukdom ger tinnitus tillsammans med yrselattacker och nedsatt hörsel på samma öra.
När ska jag söka vård för tinnitus?
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du plötsligt fått tinnitus eller nedsatt hörsel efter ett kraftigt ljud nära örat, eller om hörseln plötsligt blivit sämre på ena eller båda öronen. Sök vård genast om besvären kommit efter ett slag mot örat eller huvudet eller efter dykning.
Kontakta en vårdcentral om tinnitus stör dig så mycket att du blir irriterad, har svårt att koncentrera dig, känner dig nedstämd eller sover dåligt, om du haft tinnitus i bara ena örat under flera veckor, om ljudet följer din puls, eller om besvären förvärrats av stress och muskelspänningar under en längre tid. Ring 1177 dygnet runt för rådgivning och 112 vid livshotande tillstånd.
Går tinnitus att bota?
Nej, det finns i dag ingen behandling som helt tar bort ljudet. Det som går att påverka är hur mycket besvär du har av det, och där finns mer att göra än många tror. Målet i vården är att dämpa reaktionen på ljudet så att det tar mindre plats.
Ljudberikning är grunden. En fläkt, radio på låg volym eller ett brusljud på natten gör tystnaden mindre absolut, och då tränger suset inte igenom lika starkt. Hörapparat hjälper ofta när det finns en hörselnedsättning. Vid kraftiga besvär används kognitiv beteendeterapi och strukturerad tinnitusbehandling, som arbetar med tankar, sömn och undvikandebeteenden. Sitter besvären ihop med spänningar i nacke och käkar kan fysioterapi eller bettskena göra skillnad.
Vad kan jag göra själv?
Skydda hörseln, det är den enda verkliga förebyggande åtgärden. Använd hörselskydd på konsert, i verkstaden och vid gräsklippning, och sänk volymen i hörlurar. En enda kväll nära högtalarna räcker för att ge bestående besvär.
Se över sömnen, eftersom trött hjärna hör suset tydligare. Undvik total tystnad på kvällen och ha gärna ett svagt ljud i rummet. Alkohol, koffein och nikotin förvärrar för en del, vilket är lätt att testa själv. Var försiktig med att jaga botemedel på nätet: kosttillskott och apparater som lovar att ta bort tinnitus saknar stöd, och de kostar både pengar och hopp.
Vilken vårdgivare hjälper vid tinnitus?
Vårdcentralen är rätt första kontakt. Där undersöks öronen, ett hörseltest görs eller beställs, blodprov kan tas för att kontrollera blodvärde och sköldkörtel, och läkaren går igenom dina läkemedel. I flera regioner kan du kontakta en hörselmottagning direkt utan remiss, vilket du ser på 1177.
En audionom mäter hörseln, provar ut hörapparater och arbetar med ljudberikning och rådgivning. En öron-, näs- och halsläkare tar över vid ensidiga besvär, pulserande ljud, yrsel eller misstanke om sjukdom i örat. Audionom är en skyddad yrkestitel och legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen, och mottagningen ska vara anmäld som vårdgivare hos Inspektionen för vård och omsorg. Inom regionens vård betalar du patientavgift som räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader. Påverkar besvären din arbetsförmåga är det Försäkringskassan som prövar sjukpenning, och en arbetsrelaterad hörselskada anmäls som arbetsskada.