Örat är trångt och tätt packat, och redan en liten svullnad ger ett tryck som märks direkt. Det förklarar varför öronvärk kan kännas intensiv utan att något allvarligt pågår. Nedan går vi igenom vad värken brukar bero på, vad du kan göra hemma och vilka tecken som gör att du bör höra av dig till vården samma dag.
Vad kan öronvärk bero på?
Öronvärk beror oftast på en infektion. 1177 nämner infektion i mellanörat, inflammation i hörselgången och öronkatarr, alltså vätska som blir kvar bakom trumhinnan efter en förkylning. Örat kan också göra ont av en vaxpropp, av ett föremål i hörselgången eller efter en skada.
En vanlig förkylning räcker ofta som utlösare. Slemhinnan i örontrumpeten svullnar, trycket i mellanörat utjämnas sämre och det blir ont, gärna tillsammans med lockkänsla och sämre hörsel. Samma mekanism ligger bakom värken vid flygning och dykning.
Ibland kommer smärtan inte från örat alls. Besvär i käkleden, tandvärk och spänningar i nacke och tuggmuskler kan kännas som öronvärk, eftersom nerverna i området delar vägar. Att det gör ont när du gapar eller tuggar är en ledtråd åt det hållet.
När ska jag söka vård för öronvärk?
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ont i örat i mer än ett dygn, har ont i örat tillsammans med feber, om det rinner vätska från örat eller om hörseln är nedsatt. Detsamma gäller om besvären finns kvar två till tre dygn efter en bedömning, eller om lockkänsla och pip i örat hänger kvar i tre till fyra veckor efter en infektion.
Kontakta vården genast om öronvärken kommer med hög feber och en känsla av att vara mycket sjuk, om du samtidigt är stel i nacken, trött och illamående, om du är yr, eller om det svullnar och rodnar bakom örat så att örat står ut. Är vårdcentralen och jourmottagningen stängda gäller akutmottagningen. Ring 112 vid feber tillsammans med små röda eller blåaktiga utslag som inte bleknar när du trycker ett dricksglas mot huden, eftersom det är blödningar i huden och kan tala för en allvarlig bakterieinfektion, och om ett barn hastigt blir mycket sjukt, slappt eller svårt att få kontakt med. Ring 1177 för rådgivning dygnet runt.
Vad kan jag göra själv vid öronvärk?
Höj huvudändan när du sover, det minskar svullnaden och lättar trycket. Koksaltlösning i näsan gör nytta när värken hänger ihop med en förkylning, eftersom besväret ofta börjar där. Receptfri smärtlindring används enligt anvisningen på förpackningen, och till barn väljer du en beredning avsedd för barnets ålder och vikt.
Låt örat vara i övrigt. Bomullspinnar och andra föremål i hörselgången gör oftare skada än nytta. Rinner det från örat ska du undvika att bada tills du fått en bedömning.
Behöver en öroninflammation alltid behandlas med antibiotika?
Nej. Många öroninflammationer läker utan behandling, och läkaren väger in ålder, hur länge besvären hållit i sig och hur trumhinnan ser ut innan något skrivs ut. Det avgörs efter undersökning, inte utifrån hur ont det gör.
Vården arbetar därför ofta med att avvakta ett dygn med god smärtlindring hos i övrigt friska personer, förutsatt att inga varningstecken finns. Blir det sämre, eller sitter besvären kvar efter några dygn, hör du av dig igen.
Vilken vårdgivare ska jag vända mig till?
Vårdcentralen är rätt första kontakt vid öronvärk. Där undersöks örat med otoskop eller mikroskop, hörseln bedöms vid behov och läkaren avgör om något mer behövs. Många vårdcentraler håller tider samma dag för akuta öronbesvär, och i flera regioner finns egna tider för barn.
En öron-, näs- och halsläkare tar över vid upprepade infektioner, vid vätska som ligger kvar bakom trumhinnan, vid hål i trumhinnan eller när hörseln inte återhämtar sig. Hos en audionom mäts hörseln närmare. Att behandlaren har legitimation ser du i Socialstyrelsens register, och att mottagningen är anmäld som vårdgivare framgår hos Inspektionen för vård och omsorg. Inom regionens vård betalar du patientavgift, som räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader. Barn och unga har oftast avgiftsfri vård, men åldersgränsen skiljer sig mellan regionerna.