De flesta som får huvudvärk behöver aldrig söka vård för den. Den kommer, den går över, och den lämnar inget efter sig. Ändå är huvudvärk ett av de vanligaste skälen att fundera på om något är fel, och det beror förmodligen på var i kroppen den sitter. Nedan reder vi ut de vanliga formerna och de tecken som gör att bedömningen inte bör vänta.
Vad kan huvudvärk bero på?
Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen. Den känns som ett tryckande band runt huvudet, ofta i pannan och bak mot nacken, och den är sällan förvärrad av rörelse. Stress, dålig sömn, långa timmar i samma arbetsställning och spänningar i nacke, axlar och käkar bidrar.
Migrän är den näst vanligaste formen och känns annorlunda. Värken är ofta ensidig och pulserande, den förvärras av fysisk aktivitet och den följs vanligen av illamående samt känslighet för ljus och ljud. En del märker synstörningar, som flimmer eller blinda fläckar, innan värken sätter in.
Tillfällig huvudvärk beror enligt 1177 ofta på stress, för lite sömn, för lite vätska, eller på kaffe och alkohol. Andra vanliga bidragande orsaker är förkylning och bihåleinflammation, okorrigerade synfel, tandpressning, hög alkoholkonsumtion och abstinens från koffein. Klusterhuvudvärk är ovanligare men mycket smärtsam, kommer i attacker kring ett öga och behöver bedömas av läkare.
När ska jag söka vård för huvudvärk?
Kontakta en vårdcentral om du har huvudvärk som inte går över och inte lindras av receptfria läkemedel, om du använder läkemedel mot huvudvärk flera gånger i veckan, om huvudvärken känns annorlunda än vid tidigare tillfällen, eller om du får huvudvärk när du krystar eller hostar. Detsamma gäller om huvudvärken kommer tillsammans med yrsel, synförändringar eller ont i ena tinningen, vid personlighetsförändring eller viktnedgång, och om du har huvudvärk samtidigt som du har en cancersjukdom.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning, och en akutmottagning om de är stängda, vid huvudvärk med feber där du känner dig sjuk och är stel i nacken, vid plötsligt påkommen intensiv huvudvärk, vid huvudvärk med svaghet eller förlorad känsel i någon del av kroppen, vid huvudvärk med skakningar eller ryckningar, och vid huvudvärk efter ett slag mot huvudet där du känner dig slö. Ring 112 om huvudvärken kommer med hängande mungipa, kraftlös arm eller svårighet att tala. Ring 1177 om du vill ha rådgivning dygnet runt.
Vad hjälper mot huvudvärk?
Grunderna gör mest nytta över tid: regelbunden sömn, vatten, mat på någorlunda fasta tider och rörelse. Vid spänningshuvudvärk brukar en paus från skärmen, frisk luft och avspänning i nacke och axlar hjälpa, och många har nytta av att se över arbetsställning och skärmhöjd. Vid migrän lindrar vila i ett mörkt och tyst rum.
Receptfri smärtlindring i normal dos fungerar för många, men här finns en fälla. 1177 anger att sådana läkemedel inte bör användas mer än två till tre gånger i veckan, eftersom regelbunden användning kan ge en huvudvärk som underhålls av läkemedlen själva. Om du märker att du tar tabletter allt oftare är det ett skäl att söka vård, inte att öka dosen.
En huvudvärksdagbok där du noterar när värken kommer, hur länge den håller i sig, vad du gjort och vad du tagit är enkel att föra och gör läkarbesöket betydligt mer träffsäkert.
Vilken vårdgivare ska jag gå till och vad händer där?
Vårdcentralen är rätt första kontakt vid återkommande huvudvärk. Besöket handlar till stor del om din berättelse, eftersom huvudvärk oftast bedöms utifrån mönstret snarare än utifrån prover. Läkaren frågar om var värken sitter, hur den känns, hur ofta den kommer och vad som utlöser den, mäter blodtryck och gör en neurologisk undersökning.
Röntgen eller magnetkamera behövs sällan vid typisk spänningshuvudvärk eller migrän, men används vid oklar bild eller vid varningstecken. Vid behov skrivs remiss till neurolog. Har besvären tydlig koppling till nacke, axlar eller käkar kan en fysioterapeut eller tandläkare vara rätt väg, och vid ansträngd syn en optiker.