Tarmen har sin egen rytm, och den varierar mycket mellan människor. Någon går på toaletten två gånger om dagen, någon annan varannan dag, och båda mår utmärkt. Förstoppning handlar därför sällan om en viss siffra, utan om att avföringen blivit hårdare och svårare att få ut än du är van vid. Besvären är vanliga i alla åldrar och brukar gå att lösa på egen hand, men det finns ett par situationer där vården bör kopplas in.
Vad beror förstoppning på?
1177 räknar upp flera vardagliga orsaker: för lite vätska och fibrer i maten, nya matvanor, låg fysisk aktivitet, resor och miljöombyten, stress och oro samt graviditet. Ett hektiskt schema där du skjuter upp toalettbesöken spelar större roll än många tror, eftersom signalen från tarmen mattas av om den ignoreras gång på gång.
Läkemedel är den orsak som oftast förbises. Starka smärtstillande läkemedel och järntillskott gör magen trög hos många, och flera andra grupper kan bidra. Har förstoppningen kommit i samband med en ny medicin är det ett tydligt spår att ta upp med den som skrev ut den.
Sedan finns tillstånd där förstoppning är ett av flera symtom, exempelvis låg ämnesomsättning, diabetes, neurologiska sjukdomar och känslig tarm. Hos äldre spelar mindre rörelse, mindre matintag och flera läkemedel samtidigt ofta ihop.
Vad kan jag göra själv vid förstoppning?
Vätska och fibrer är grunden. Öka fibrerna stegvis genom fullkorn, frukt, grönsaker och baljväxter, och drick tillräckligt under dagen, annars kan mer fibrer göra magen ännu trögare. 1177 rekommenderar samtidigt att dra ner på sådant som stoppar, som ljust bröd och vitt ris.
Rörelse hjälper tarmen att arbeta, och en daglig promenad räcker långt. Gå på toaletten när kroppen säger till, ge dig gott om tid och pröva en fotpall under fötterna så att knäna hamnar högre än höfterna, vilket ger en gynnsammare vinkel. Många märker att magen fungerar bäst en stund efter frukost.
Receptfria laxermedel finns i flera former och kan användas när egenvården inte räcker. Följ anvisningen på förpackningen och fråga på apoteket vilken sort som passar just dina besvär, särskilt om du är gravid, ammar eller använder andra läkemedel.
När ska jag kontakta vården för förstoppning?
Enligt 1177 ska du kontakta en vårdcentral om förstoppningen inte går över trots att du provat att behandla den själv, om du har ont i magen på natten, om du minskar i vikt eller om du har blod i bajset. Detsamma gäller om dina tarmvanor har förändrats utan förklaring, och det är särskilt viktigt från 40 års ålder och uppåt.
Mycket ont i hela magen tillsammans med svullen och utspänd buk, där du varken kan bajsa eller släppa gaser, kan tyda på tarmvred och ska bedömas genast. Ring 112 om du samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk. Ring 1177 dygnet runt om du är osäker på hur bråttom det är.
Vilken hjälp finns att få och vad kostar den?
Vårdcentralen är rätt ingång. Läkaren går igenom dina vanor och läkemedel, känner på magen, undersöker vid behov ändtarmsöppningen och tar blodprov för att utesluta sådant som blodbrist eller låg ämnesomsättning. Vid varningstecken eller oklar bild skrivs remiss vidare för koloskopi eller till gastroenterologi.
En dietist kan vara till stor hjälp när kosten behöver läggas om mer genomtänkt, exempelvis vid känslig tarm eller när fibrer ger gaser. I flera regioner når du dietist via vårdcentralen, ibland utan remiss. Patientavgiften sätter regionen och den räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader. Yrkestiteln dietist är skyddad av Socialstyrelsen, och legitimationen kan du slå upp i myndighetens register.