Torra ögon avfärdas ofta som en obetydlighet, och för många är det också det. Samtidigt är det ett av de besvär som stör mest i vardagen: skav vid varje blink, trötta ögon efter en timme framför skärmen och en känsla av grus som kommer tillbaka varje eftermiddag. Den här sidan handlar om vart du vänder dig. Vad besvären kan bero på beskrivs på symtomsidan om torra ögon.
Vilken vårdgivare ska jag träffa vid torra ögon?
Vid lindriga besvär är apoteket ett rimligt första steg, med receptfria tårersättningsmedel i olika trögflutenhet. Håller besvären i sig är optikern en enkel och tillgänglig kontakt: du bokar själv, undersökningen tittar på ögats yta och tårfilm, och optikern remitterar vidare vid misstanke om sjukdom.
Vårdcentralen väljer du när besvären är uttalade, när de kommer tillsammans med andra symtom eller när du behöver receptbelagd behandling. Ögonläkaren är specialisten för de fall där ögats yta behöver behandlas medicinskt eller där en bakomliggande sjukdom ska utredas, och dit kommer du i regel via remiss.
Behöver jag remiss?
Till optiker behövs ingen remiss. För offentligt finansierad ögonsjukvård krävs det däremot oftast, och remissen kan skrivas antingen av vårdcentralen eller av optikern som undersökt dig. Optikerremissen är en etablerad väg i de flesta regioner och sparar tid, eftersom mätvärdena redan finns med.
Privata ögonläkarmottagningar kan du boka utan remiss, men då betalar du hela kostnaden själv. Hur remisser och egen vårdbegäran fungerar beskrivs i guiden remiss eller inte, och arbetsfördelningen mellan yrkena i jämförelsen optiker eller ögonläkare.
Vad kostar det?
En synundersökning hos optiker kostar vanligen 400 till 800 kronor och bjuds ofta på i samband med glasögonköp. Det är inte regionfinansierad vård, så varken frikort eller högkostnadsskyddet på 1 450 kronor gäller.
Läkarbesök inom regionens vård kostar 200 till 400 kronor på vårdcentral och 200 till 460 kronor hos specialist 2026, och båda räknas mot högkostnadsskyddet. Tårersättningsmedel köper du oftast själv, och kostnaden blir märkbar över ett år om du använder dem dagligen. Fråga läkaren om det finns preparat inom läkemedelsförmånen som passar dig.
Vad tittar vården efter vid långdragna besvär?
Tre spår är vanliga. Det första handlar om tårfilmens kvalitet, alltså om körtlarna i ögonlockskanten fungerar. Det andra är omgivningen: skärmtid, luftfuktighet, drag, linsbruk och läkemedel som ger torrhet som biverkan.
Det tredje är kroppen i övrigt. Sköldkörtelsjukdom, hormonella förändringar och reumatiska sjukdomar kan ge torrhet i ögon och mun samtidigt, och den kombinationen är värd att nämna vid besöket även om du inte tror att den hör ihop. Nämn alltid vilka läkemedel du använder, eftersom flera vanliga preparat påverkar tårproduktionen.
Vad kan du göra själv medan du väntar?
Pauser från skärmen är den enskilt mest verksamma vanan, eftersom blinkfrekvensen sjunker när du koncentrerar dig. Sänk skärmen så att du tittar något nedåt, vilket minskar ögonspringans yta. Undvik drag rakt mot ansiktet från fläktar och bilventilation.
Arbetar du mer än en timme om dagen framför bildskärm ska arbetsgivaren erbjuda och bekosta en synundersökning, och vid behov terminalglasögon. Det är en rättighet många inte känner till, och den kostar dig ingenting att fråga om.
När ska ögat bedömas akut?
Rutan högst upp gäller: ett rött öga med samtidig synnedsättning och värk, ljuskänslighet med smärta, syn som blir sämre på kort tid, något i ögat som inte går att skölja bort, och rött öga tillsammans med blåsor i ansiktet.
Använder du kontaktlinser och ögat blir rött och ömt ska du ta ut linsen och söka vård samma dag. Ring 1177 om du är osäker på vårdnivå. Kommer synnedsättningen plötsligt tillsammans med hängande mungipa, svaghet i en arm eller svårt att tala, ring 112.