Ögonundersökning

En ögonundersökning hos ögonläkare handlar om ögats hälsa, inte om vilken styrka du behöver i glasögonen. Den görs för att hitta eller utesluta sjukdom, och därför ser den annorlunda ut än optikerns kontroll. Här går vi igenom vad som mäts, varför pupillen ofta behöver vidgas och vilka symtom som inte tål att vänta.

Skillnaden mellan optikerns och ögonläkarens undersökning är inte hur noggranna de är, utan vad de letar efter. Optikern mäter brytningsfel och tar fram en styrka. Ögonläkaren undersöker vävnaden i ögat, trycket och synnervens funktion för att avgöra om något är sjukt. Det märks redan på hur besöket är upplagt.

Vad händer under en ögonundersökning?

Besöket börjar med frågor om dina symtom, hur snabbt de kommit, vilka läkemedel du tar och om det finns ögonsjukdom i släkten. Sedan mäts synskärpan, oftast med och utan din nuvarande korrektion, så ta med glasögonen och ditt senaste recept från optikern.

Därefter tittar läkaren in i ögat med ett ögonmikroskop, en spaltlampa. Med ett smalt ljusband går det att gå igenom ögat lager för lager: ögonlock, tårfilm, hornhinna, främre kammaren, regnbågshinna och lins. Ett ögonmikroskop visar tidiga grumlingar i linsen och inflammationer långt innan du själv märker något.

Ett vanligt besök tar tio till tjugo minuter. Ska pupillen vidgas eller synfältet kartläggas ska du räkna med betydligt längre tid på mottagningen, eftersom dropparna behöver verka och synfältsundersökningen tar tid i sig.

Mätning av ögontrycket

Trycket mäts antingen med en luftpuff, med en handhållen tonometer eller i ögonmikroskopet efter bedövande droppar. Svaret kommer på ett par minuter. Högt tryck är den viktigaste påverkbara riskfaktorn för glaukom, men trycket ensamt ställer ingen diagnos. Många med glaukom har normalt tryck, och de flesta med lätt förhöjt tryck utvecklar aldrig sjukdomen. Hornhinnans tjocklek påverkar mätvärdet, vilket är ett skäl till att den ofta mäts i samma veva.

Näthinnan och gula fläcken

Ögonbotten går att bedöma både genom mikroskopet och med fotografering. Vid ögonbottenfotografering vilar du pannan och hakan mot ett stöd, tittar in i kameran och en kort blixt tar bilden. Bilderna sparas och jämförs över tid. Har du diabetes är det den här undersökningen som kallas till med regelbundna intervall.

Synfält och OCT

Synfältsundersökning kartlägger hur brett du ser. Du fixerar blicken på en punkt och trycker på en knapp varje gång ett svagt ljus tänds i periferin. Undersökningen kräver koncentration och känns tröttsam, men den fångar bortfall som du inte märker i vardagen, eftersom hjärnan fyller i luckorna. OCT är en skiktavbildning med ljus som mäter tjockleken på näthinnans lager och synnervens nervfibrer, och den används bland annat vid glaukom och sjukdom i gula fläcken.

Varför får jag pupillvidgande droppar?

Genom en liten pupill ser läkaren bara den centrala delen av näthinnan. Pupillvidgande droppar öppnar upp och gör att även ytterkanterna, där näthinneavlossning ofta börjar, går att granska. Samma droppar används för att bedöma linsen ordentligt.

Effekten kommer efter 20 till 30 minuter. Du blir suddig på nära håll och ljuskänslig, från en timme upp till ett dygn beroende på preparat. Kör inte bil och cykla inte under tiden. Planera hemresan innan besöket och ta med solglasögon, särskilt en solig dag.

Vid vilka symtom ska jag söka akut?

Sök vård samma dag vid plötslig synförlust på ett öga, kraftig ögonsmärta med rodnad, dubbelseende som kommer hastigt eller ljusblixtar tillsammans med en skugga som dras för synfältet. Många nya svarta prickar som dyker upp på en gång hör till samma grupp, eftersom det kan vara ett tecken på att näthinnan håller på att lossna.

Kraftig värk i ett rött öga med illamående, dimsyn och ringar kring ljuskällor kan vara ett akut tryckstegringsanfall och ska bedömas omgående. Använder du kontaktlinser och får ett rött, ljuskänsligt och ömmande öga ska du ta ut linsen och söka vård, eftersom en hornhinneinfektion kan gå snabbt. Vid frätande ämne i ögat sköljer du rikligt med vatten först och söker vård sedan. Ring 1177 vid osäkerhet och 112 vid allvarlig olycka.

Vad kostar en ögonundersökning och behöver jag remiss?

Inom regionfinansierad vård betalar du patientavgiften för öppen specialiserad vård, som varje region beslutar om och som oftast ligger mellan 250 och 450 kronor. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet, där taket är 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod, och därefter får du frikort. Barn och unga betalar i regel ingenting, med olika åldersgränser i olika regioner. Uteblivet besök debiteras nästan alltid, även med frikort.

Om remiss krävs varierar. Flera regioner har vårdval inom öppen ögonsjukvård, där du kan vända dig direkt till en godkänd mottagning eller skicka en egen vårdbegäran via 1177. I andra regioner går vägen via vårdcentralen. Optikern kan remittera vid misstänkt sjukdom, och till en helt privat klinik behövs ingen remiss men du betalar också hela kostnaden själv.