Ögats yta täcks av en tunn tårfilm som fuktar, skyddar och ger en jämn optisk yta att se genom. När filmen inte räcker till uppstår besvären vi kallar torra ögon. Det skaver och svider, det kan kännas som grus, ögonen blir trötta och ibland rinner de. Besvären är vanliga och för det mesta ofarliga, men de är också en av de saker som gör längre skärmdagar riktigt tröttsamma. Smärta i ögat, ljuskänslighet, ett rött öga eller syn som blir sämre hör däremot inte till vanlig torrhet, och sådana symtom ska bedömas av vården samma dag.
Vad kan torra ögon bero på?
Tårfilmen kan svikta på två sätt. Antingen bildas för lite tårvätska, eller så avdunstar den för snabbt för att körtlarna i ögonlockskanten inte lägger på tillräckligt med fettskikt. Båda varianterna ger samma sorts besvär.
Skärmarbete hör till de vanligaste bidragande orsakerna, eftersom blinkningarna blir betydligt färre när vi koncentrerar oss. Torr inomhusluft, luftkonditionering, drag och rök påverkar också. Med stigande ålder minskar tårproduktionen naturligt, och besvären är vanligare efter klimakteriet. Kontaktlinser, särskilt vid långa bärtider, drar ut på tårfilmen.
Många läkemedel kan ge torra ögon som biverkning, bland annat vissa allergimediciner, blodtrycksmediciner och antidepressiva. Ibland hänger torrheten ihop med en sjukdom, exempelvis Sjögrens syndrom, sköldkörtelsjukdom eller reumatiska tillstånd, och då är torra ögon ett av flera symtom snarare än hela bilden.
Vad kan jag göra själv vid torra ögon?
1177 pekar på tårersättning som den viktigaste egenvården. Den finns receptfritt på apotek som droppar, gel och salva. Droppar utan konserveringsmedel brukar rekommenderas om du behöver dem ofta eller använder linser, eftersom konserveringsmedel i sig kan irritera. Gel och salva är tjockare och passar bra till natten.
Vid skärmarbete gör pauser stor skillnad. Titta regelbundet bort mot något långt borta och blinka medvetet några gånger. En skärm placerad något under ögonhöjd gör att ögonlocket täcker mer av ögat, vilket minskar avdunstningen. Se över luften där du sitter, undvik direkt drag mot ansiktet och överväg en luftfuktare om luften är mycket torr.
Har du besvär från ögonlockskanterna kan varma kompresser och försiktig rengöring av kanterna hjälpa. Använder du linser är det värt att pröva kortare bärtid och att låta ögonen vila med glasögon vissa dagar.
När ska jag söka vård för torra ögon?
Enligt 1177 bör du kontakta en vårdcentral om du tror att en sjukdom ligger bakom att du får torra ögon. Är det helg kan du vänta till vardag. Kontakta också vården om besvären inte blir bättre av tårersättning, om de påverkar din vardag eller om du samtidigt är torr i munnen.
Vissa symtom hör däremot inte till vanlig torrhet och ska bedömas snabbt. Sök vård direkt om ena ögat blir rött samtidigt som synen försämras och det gör ont eller värker i ögat. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du är ljuskänslig och har ont i ögat, om synen blir sämre på kort tid eller om något kommit in i ögat som du inte kan skölja bort. Ring 1177 om du vill ha rådgivning dygnet runt.
Vilken vårdgivare ska jag gå till, och vad händer där?
En optiker är en bra första kontakt vid lindriga besvär, särskilt om du använder linser eller inte kontrollerat synen på ett tag. Optikern kan undersöka synen, titta på tårfilmen och ge råd om produkter och linsvanor, samt skicka dig vidare vid behov.
En vårdcentral är rätt när du misstänker att ett läkemedel eller en sjukdom ligger bakom, eftersom en läkare kan gå igenom dina mediciner och ta prover. En ögonläkare tar över när besvären är långvariga, svåra eller när ögats yta behöver undersökas närmare i mikroskop.
Besöket brukar innehålla frågor om när besvären märks mest, hur din arbetsdag ser ut och vilka läkemedel du använder. Ögat undersöks, ofta med färgande droppar som gör slitage på hornhinnan synligt, och tårfilmens kvalitet bedöms. Utifrån det får du råd om egenvård, byte av produkter eller vidare utredning.