Bältrosvaccination

Bältros är vattkoppsviruset som vaknar igen. Efter en genomgången vattkoppsinfektion ligger viruset kvar i nervknutor resten av livet, och när immunförsvaret försvagas av ålder, sjukdom eller behandling kan det ta sig ut längs en nerv och ge det typiska smärtsamma utslaget. Vaccinet minskar risken, men det står utanför det nationella vaccinationsprogrammet och betalas därför oftast privat.

Den som har haft vattkoppor bär på viruset resten av livet. Det gömmer sig i nervknutor intill ryggmärgen och håller sig lugnt så länge immunförsvaret orkar hålla efter det. När den kontrollen försvagas, vilket sker gradvis med åldern och snabbare vid sjukdom eller behandling som dämpar immunförsvaret, kan viruset vandra ut längs en nerv och orsaka bältros.

Vem rekommenderas vaccination mot bältros?

Folkhälsomyndighetens rekommendation omfattar två grupper: alla från 65 års ålder och vuxna från 18 år med nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling. Rekommendationen är formulerad med ett stegvis införande som startar vid 82 års ålder och där gränsen sedan sänks nedåt mot 65 år.

Åldersgränsen är inte godtycklig. Både risken att få bältros och risken för långdragna komplikationer stiger med åren, och det är efter 65-årsdagen som nyttan av vaccinet blir tydligast. Vaccinet i sig är godkänt från 50 års ålder, vilket betyder att en yngre person kan vaccinera sig, men då utanför den nationella rekommendationen.

Varför står vaccinet utanför det nationella programmet?

Folkhälsomyndigheten har prövat frågan och kommit fram till att bältrosvaccination inte uppfyller smittskyddslagens krav för att tas in i ett nationellt vaccinationsprogram. Skälet är att vaccinet inte bromsar någon smittspridning i befolkningen, utan enbart skyddar den enskilde mot att ett virus som redan finns i kroppen vaknar igen.

Myndigheten har i stället lämnat en rekommendation till regionerna, som var och en tar ställning till införande och eventuell finansiering. NT-rådet, som ger regionerna gemensamma rekommendationer om nya läkemedel, har efter prisförhandling landat i att kostnaden inte motsvarar hälsovinsten för ett generellt införande, men öppnat för att vaccinet efter individuell läkarbedömning kan ges till gravt immunsupprimerade patienter inom sjukhusansluten vård. Följden är att erbjudandet ser olika ut på olika håll och att de flesta betalar själva.

Hur ges vaccinet och hur många doser krävs?

Vaccinet ges som två sprutor i överarmen med två till sex månaders mellanrum. Det som används i Sverige är ett rekombinant vaccin som inte innehåller levande virus, vilket är avgörande för att det ska kunna ges till personer med nedsatt immunförsvar. Det äldre vaccinet, som byggde på levande försvagat virus, är avregistrerat i Sverige och EU.

Att ta bara den ena dosen ger inte det avsedda skyddet. Planera därför in båda tiderna redan från start, och räkna med att du kan känna dig ordentligt hängig ett dygn efter andra sprutan.

Vad kostar bältrosvaccination?

Kostnaden ligger på dig själv om inte din region beslutat något annat, och avgiften räknas normalt inte mot högkostnadsskyddet för öppen vård. Priset sätts av vårdcentralen, vaccinationsmottagningen eller apoteket, och det skiljer sig mellan aktörer.

Fråga efter totalpriset för hela serien, inte priset per dos. Vaccinet är ett av de dyrare i det privata utbudet, och skillnaden mellan mottagningar är stor nog att vara värd ett par telefonsamtal. Har du en sjukdom eller behandling som dämpar immunförsvaret bör du samtidigt fråga din behandlande läkare om regionen har ett eget erbjudande för din grupp.

Vad är skillnaden mot vattkoppsvaccin?

Vaccinerna riktar sig mot samma virus, varicella zoster, men vid två helt olika tidpunkter. Vattkoppsvaccin ges till barn som aldrig mött viruset och ska förhindra själva vattkoppsinfektionen. Bältrosvaccin ges till vuxna som redan bär på viruset och ska förhindra att det reaktiveras.

De kan alltså inte ersätta varandra. Ett vattkoppsvaccin i barndomen ger inget färdigt bältrosskydd på ålderns höst, och bältrosvaccinet används inte som skydd mot vattkoppor.

Vad talar för att vaccinera sig?

Det som gör bältros besvärlig är sällan utslaget i sig, utan smärtan. Postherpetisk neuralgi, alltså nervsmärta som blir kvar efter att blåsorna läkt, är den vanligaste komplikationen och blir vanligare med stigande ålder. Den kan hålla i sig i månader och är svår att behandla när den väl etablerat sig. Bältros i ansiktet kan dessutom drabba ögat och kräver då snabb bedömning.

Får du ett smärtsamt, brännande utslag som följer ett band på ena sidan av kroppen ska du kontakta vården samma dag, eftersom antiviral behandling har bäst effekt när den sätts in tidigt. Sitter utslaget i ansiktet eller nära ögat är det bråttom. Ring 1177 för rådgivning dygnet runt, och ta frågor om vaccinet i förhållande till dina läkemedel med din vårdgivare.