Att se dimmigt eller suddigt är ett av de vanligaste skälen att boka tid hos optiker, och för det mesta slutar det med ett nytt glasögonrecept. Men dimsyn är ett symtom med mycket olika bakgrund. Det avgörande är hur snabbt den kommit, om den sitter på ett eller båda ögonen och om något annat händer samtidigt.
Har dimsynen kommit långsamt eller plötsligt?
Den frågan styr det mesta. Suddighet som smugit sig på under månader eller år beror oftast på brytningsfel eller på åldersförändringar i ögats lins. Sådant hanteras planerat, med en synundersökning som första steg.
Syn som försämras på kort tid, på timmar eller dagar, hör till en annan kategori. Då kan det handla om något i näthinnan, synnerven eller ögats blodkärl, och tiden till behandling spelar roll för resultatet. Samma sak gäller om ett synbortfall dyker upp plötsligt, alltså att en del av synfältet slocknar eller täcks av en skugga.
Vad kan dimsyn bero på?
Brytningsfel är den vanligaste orsaken. Ögat bryter inte ljuset så att det hamnar skarpt på näthinnan, vilket ger suddighet på håll, på nära håll eller åt båda hållen. Från fyrtioårsåldern blir linsen stelare och närarbete kräver läsglasögon, en helt normal förändring.
Grå starr innebär att linsen grumlas med åren. 1177 beskriver att synen då blir sämre och suddigare trots rätt glasögon, att mörkerseendet försämras, att färger blir svagare och gulbruna och att man bländas lätt av starkt vitt ljus. Det utvecklas långsamt och behandlas med en vanlig operation.
Torra ögon ger en ojämn tårfilm och därmed en suddighet som växlar under dagen och som klarnar en kort stund efter varje blinkning. Höga blodsockernivåer kan tillfälligt ändra linsens form och göra synen suddig, och dimsyn kan därför vara ett av de tecken som leder till att diabetes upptäcks. Åldersförändringar i gula fläcken påverkar den centrala synen och gör raka linjer krokiga. Migrän med aura kan ge övergående synstörningar före huvudvärken.
När ska jag söka vård för dimsyn?
1177 anger att du kontaktar en optiker om du ser lite sämre än tidigare eller om synen blivit sämre under de senaste sex månaderna. Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om synen blir sämre på kort tid, eller om ögat är rött, gör ont, skaver och är mycket irriterat. Du kan också kontakta en ögonmottagning direkt. Har du en känd ögonsjukdom och besvären kommit tillbaka, kontakta den ögonläkare som ansvarar för din behandling.
Sök vård så snart som möjligt om du ser blixtar, en stor skugga eller en rödaktig rök i synfältet, eftersom det kan bero på näthinneavlossning. Detsamma gäller om du plötsligt ser många nya grumlingar eller stora grumlingar som liknar sot. Ring 112 om synstörningen kommer tillsammans med hängande mungipa, svaghet i arm eller ben eller svårighet att tala, eftersom det kan vara stroke. Ett enda av de tecknen räcker för att ringa, även om det gått över. Ring 1177 om du vill ha rådgivning och hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Vilken vårdgivare ska jag gå till och vad händer där?
Optikern är rätt nivå vid långsam försämring och gör en synundersökning där styrkan mäts och ögats framsida och näthinna kontrolleras. Behövs mer skickar optikern dig vidare, och 1177 rekommenderar att du kontaktar en optiker i första hand vid misstanke om grå starr, med möjlighet till remiss därifrån. Det är också bra att låta undersöka synen vart femte år efter fyrtio.
En ögonläkare undersöker ögat i mikroskop, mäter trycket och tittar på näthinnan efter droppar som vidgar pupillen. Efter sådana droppar ser man dimmigt en stund, så räkna med att inte köra bil hem. En vårdcentral är rätt när dimsynen är en del av något större, exempelvis vid samtidig huvudvärk, diabetes eller neurologiska symtom, och en ögonakut när besvären kommit plötsligt.