Peeling

Peeling betyder att de yttersta, döda hudcellerna avlägsnas så att en jämnare och friskare hud kommer fram. Det finns tre huvudvägar dit: mekaniskt slit, kemiska syror och skonsamma enzymer. Vilken som passar dig beror på hudtyp, mål och hur mycket nedtid du klarar. Här går vi igenom typerna och vad som skiljer dem åt.

Vad är peeling och vad gör den?

Peeling handlar om att skynda på hudens naturliga förnyelse. Huden byter själv ut sitt yttersta lager ungefär en gång i månaden, men celler kan fastna och lägga sig som en matt, ojämn hinna. En peeling lossar de här döda cellerna så att de flagnar bort och en jämnare, friskare hud kommer fram. Resultatet märks som mjukare struktur, klarare ton och mer lyster.

Djupet avgör hur mycket som händer. En ytlig peeling arbetar bara i det översta lagret och ger främst lyster, medan djupare peelingar når längre ner och kan påverka pigmentfläckar, ojämn hudton, stora porer, akne och fina linjer. Ju mer huden påverkas, desto mer läkning krävs.

Vilka typer av peeling finns?

Det finns tre grundläggande sätt att peela. Mekanisk peeling avlägsnar cellerna fysiskt, antingen med en produkt som innehåller små korn eller med apparatur. Den mest kända kliniska varianten är mikrodermabrasion, där huden slipas med kristaller eller en diamantförsedd spets samtidigt som den suger bort det lösa. Metoden ger en slät yta direkt, men passar bäst robust hud.

Kemisk peeling använder i stället syror som löser bindningarna mellan cellerna. Vanliga syror är glykolsyra och mjölksyra, salicylsyra för fet och aknebenägen hud, och för djupare behandling triklorättiksyra. Kemisk peeling spänner över hela skalan, från milda kurer till djupa ingrepp, och beskrivs mer utförligt i genomgången av kemisk peeling.

Enzympeeling är den mildaste vägen. Här bryts de döda cellerna ner av enzymer från frukt, som papain från papaya eller bromelain från ananas, utan att huden slits eller utsätts för stark syra. Det gör enzympeeling till ett skonsamt val för känslig hud.

Vilken peeling passar min hud?

Valet styrs av hudtyp och mål, inte av vilken metod som låter mest avancerad. Känslig, torr eller reaktiv hud mår oftast bäst av en enzympeeling eller en mild kemisk peeling, som förnyar utan att provocera. Fet och aknebenägen hud svarar bra på salicylsyra, eftersom den går ner i porerna och löser upp fett och pormaskar.

Matt hud med ojämn ton och begynnande solskador gynnas av glykolsyra, medan mer uttalade pigmentfläckar och ytliga akneärr kräver en starkare, medeldjup peeling. Mekanisk peeling passar tålig hud som vill ha en slät yta, men bör undvikas vid aktiv akne, rosacea och känsliga kärl, där slitet gör mer skada än nytta. En hudanalys före första behandlingen gör valet mycket säkrare.

Hur lång är nedtiden efter en peeling?

Nedtiden hänger tätt ihop med djupet. En enzympeeling eller en mild mekanisk peeling ger sällan någon nedtid alls, på sin höjd en lätt rodnad som lägger sig samma dag. En ytlig kemisk peeling kan ge rodnad och en fin fjällning i några dagar, men de flesta går tillbaka till vardagen direkt.

Går man djupare stiger nedtiden märkbart. En medeldjup peeling ger kraftigare rodnad, svullnad och synlig flagning i ungefär fem dagar till en vecka medan huden ömsar, och en djup peeling har längst läkning med sårskorpor och en rodnad som klingar av långsamt. Under hela läkningen gäller det att inte picka på huden, eftersom det kan ge ärr och fläckar.

Vad kostar en peeling?

Priset varierar starkt med metod och djup. En enklare peeling som moment i en ansiktsbehandling ingår ofta i det priset. En fristående kemisk peeling i ansiktet brukar ligga runt 1000 till 1500 kronor per gång, och eftersom milda peelingar gärna ges i serie är det klokt att räkna på hela kuren. Medeldjupa och djupa peelingar kostar mer, dels för att de kräver mer av behandlaren, dels för uppföljningen. Estetiska peelingar omfattas inte av högkostnadsskyddet, så du betalar hela summan själv.

Är peeling säkert?

Vald med omdöme och utförd av någon kunnig är peeling trygg och beprövad, men helt riskfri är den inte. Vanliga biverkningar är rodnad, sveda och tillfällig flagning, och mer sällan kan huden bli ljusare eller mörkare på behandlade ställen. Risken för sådana pigmentförändringar är större på mörkare hud. Aktiv herpes, graviditet och nyligen använt isotretinoin är exempel på när en peeling bör skjutas upp.

Milda peelingar utförs av hudterapeuter, medan medeldjupa och djupa kemiska peelingar bör göras av legitimerad läkare eller sjuksköterska med vana vid metoden. Peeling faller i dag utanför estetiklagen (2021:363), som gäller injektioner och kirurgi, medan Läkemedelsverket begränsar hur starka syror som får säljas till konsument för hemmabruk. Var därför försiktig med starka syror köpta på nätet, där risken för brännskador är påtaglig, och lägg stor vikt vid solskydd, eftersom nyligen peelad hud bränns lätt och pigment gärna kommer tillbaka efter sol.