Allergivaccination (hyposensibilisering)

Allergivaccination är den enda behandling som går på orsaken i stället för på symtomen. Genom att kroppen får möta det den reagerar på i stigande, kontrollerade mängder byggs en tolerans upp som håller i sig även efter att behandlingen avslutats. Priset är uthållighet: behandlingen pågår i minst tre år och kräver antingen dagliga tabletter eller återkommande besök på mottagningen.

De flesta som lever med pollenallergi hanterar den med antihistamin, nässpray och ögondroppar. Det fungerar för många, men inte för alla. När besvären ändå slår ut arbetsförmågan varje vår, när sömnen försvinner under kvalstersäsongen eller när ett getingstick kan bli livshotande, blir en behandling som förändrar själva reaktionen intressant. Det är där allergivaccinationen kommer in.

Vad innebär allergen immunterapi?

Metoden går ut på att kroppen får möta allergenet i stigande, noga avvägda mängder tills immunförsvaret slutar överreagera. Det tar tid, och det är därför behandlingen mäts i år och inte i veckor. Namnen är många: allergen immunterapi, ASIT, hyposensibilisering och allergivaccination betyder alla samma sak.

Det som skiljer den här behandlingen från allergiläkemedel är att effekten sitter kvar. De flesta märker påtaglig förbättring redan under det första året, och när kuren är avslutad brukar en betydande del av effekten finnas kvar i flera år. Besvären kan komma tillbaka delvis, men då oftast i en mildare form som är lättare att sköta med vanliga läkemedel.

Vem är kandidat?

Bedömningen bygger på tre saker: att allergin är säkerställd, att den stämmer med när och var du får besvär, och att vanlig behandling inte räcker. Typfallen är medelsvår till svår allergisk snuva och ögonbesvär av pollen eller kvalster, begynnande astmasymtom kopplade till allergin och pälsdjursallergi där exponeringen inte går att undvika, till exempel i ett yrke.

Insektsgiftallergi är ett kapitel för sig. Den som har fått en anafylaktisk reaktion efter bi- eller getingstick har mest att vinna av behandlingen, eftersom skyddet i praktiken handlar om att slippa en livshotande reaktion vid nästa stick. Där kan behandlingen bli aktuell även när annat i sjukhistorien talar emot, efter en noggrann avvägning.

Ett tillstånd väger tyngre än andra åt motsatt håll: dåligt kontrollerad astma. Astman måste vara under kontroll innan behandlingen startas, och lungfunktionen mäts därför innan. Allvarlig hjärt-kärlsjukdom, pågående cancersjukdom och svår immunologisk sjukdom talar också emot, liksom svårigheter att följa ett behandlingsschema under flera år. Behandling med betablockerare eller ACE-hämmare vägs in i bedömningen, och en pågående graviditet får fortsätta men behandlingen startas inte då.

Sprutor eller tabletter?

Subkutan immunterapi, förkortat SCIT, är den ursprungliga formen. Du får sprutor under huden på mottagningen med tätare intervall under en upptrappningsfas som sträcker sig över ett par månader, och därefter underhållsdoser med några veckors mellanrum. Efter varje injektion stannar du kvar en halvtimme, eftersom allvarliga reaktioner uppträder tidigt om de kommer.

Sublingual immunterapi, SLIT, är en tablett som du löser upp under tungan varje dag. Bara den första dosen tas på mottagningen, resten sköter du hemma. Det finns tabletter mot gräspollen, lövträdspollen och kvalster, medan insektsgift bara behandlas med sprutor. Tabletterna sparar besök men kräver att du faktiskt tar dem varje dag under hela behandlingstiden.

Hur lång tid tar behandlingen?

Tre år är utgångspunkten vid luftburna allergen, medan behandling mot insektsgift ofta pågår i fem år. En tablettkur mot pollen startas i god tid före säsongen, vanligtvis flera månader innan, och tas sedan året runt.

Att avbryta i förtid är den vanligaste orsaken till att behandlingen inte ger vad den kunde. Effekten bygger på att hela kuren fullföljs, och en avbruten kur efter ett år ger sällan något bestående. Fundera därför igenom om du har praktiska förutsättningar innan du börjar, särskilt om upplägget kräver återkommande besök.

Behöver jag remiss?

Vägen går i regel via vårdcentralen. Där kartläggs besvären, allergin verifieras med pricktest eller blodprov för IgE-antikroppar och vanlig behandling prövas ut. Räcker inte det skrivs remiss till allergimottagning, lungmottagning eller barnallergolog, och det är specialisten som tar ställning till allergivaccination.

Inom regionfinansierad vård betalar du patientavgift enligt regionens taxa och avgifterna räknas mot högkostnadsskyddet för öppen vård. Tabletterna ingår i läkemedelsförmånen, flera av dem med en begränsning som förutsätter att vanlig symtomlindrande behandling inte räckt till. Förmånen har ett eget högkostnadsskydd på apoteket. Vårdgarantins yttersta gräns för ett besök i den specialiserade vården är 90 dagar.

Vanliga biverkningar är lokala: klåda, rodnad och svullnad vid stickstället, eller klåda och svullnadskänsla i munnen de första veckorna med tabletter. Allmänreaktioner är ovanliga och behandlas med antihistamin, kortison och vid behov adrenalin. Får du andnöd, svullnad i svalget, utbredda nässelutslag eller yrsel efter en dos ska du söka vård akut och ringa 112. Ring 1177 för rådgivning om du är osäker på hur bråttom det är.