Ett födelsemärke som legat still i tjugo år är sällan något att fundera över. Det som ska väcka uppmärksamhet är förändring: ett märke som växer, byter form, blir flammigt eller börjar klia. Därför handlar den här sidan mindre om hur enskilda märken ser ut och mer om hur du håller koll på dina egna över tid. Det tar några minuter ett par gånger om året och är en av de enklaste sakerna du kan göra för din hälsa.
Vad är födelsemärken och leverfläckar?
Födelsemärken, ofta kallade leverfläckar, är områden i huden med extra många pigmentbildande celler. En del finns från födseln, men de flesta kommer under barndomen och ungdomsåren. Antalet påverkas av ärftlighet och av hur mycket sol huden fått.
Med åren tillkommer andra slags fläckar. Lentigo solaris är ofarliga bruna pigmentfläckar som kommer av solens ultravioletta strålning, och godartade utväxter i huden blir vanligare ju äldre man blir. Aktiniska keratoser är ytliga, sträva förändringar som beror på många års solexponering och som bör bedömas.
Merparten av allt detta är helt godartat. Poängen med att känna till mångfalden är att veta att en ny fläck inte i sig betyder något illavarslande, samtidigt som en fläck som beter sig annorlunda än dina övriga bör visas.
Vilka förändringar i ett födelsemärke ska jag söka vård för?
1177 anger tydliga tecken. Kontakta en vårdcentral om ett märke övergår till att bli ett sår, om det växer eller ändrar form, om det ändrar färg eller blir flammigt, eller om det börjar klia eller blöda.
Ett märke som blöder, växer snabbt eller växer på höjden ska bedömas så fort som möjligt. Detsamma gäller ett sår i huden som inte läker inom tre veckor eller som kommer tillbaka gång på gång.
Många har hört talas om ABCDE-regeln, och den är ett bra minnesstöd: asymmetri, oregelbunden kant, ojämn färg med flera nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt, en diameter över ungefär fem millimeter, samt att märket utvecklas över tid. Låt inte regeln bli ett skäl att avvakta. Det tyngsta enskilda tecknet är förändring, och den bedömningen gör du bäst själv eftersom du sett din hud förut.
Hur undersöker jag huden själv?
Gör det i god belysning några gånger om året och gå igenom hela kroppen i samma ordning varje gång. 1177 föreslår ansiktet, huvudet och bakom öronen, sedan halsen, bålen och under brösten, därefter armarna, armhålorna, armbågarna, händerna och naglarna, sedan benen, fötterna, under fötterna och naglarna, underlivet, och till sist nacken, ryggen och skinkorna.
Ta hjälp av en spegel eller be någon fotografera ryggen och hårbotten med mobilen. Bilder är faktiskt undersökningens mest värdefulla del: nästa gång kan du jämföra i stället för att försöka minnas. Glöm inte fotsulorna och naglarna, som ofta hoppas över.
Vilken vårdgivare ska jag gå till och vad händer där?
Vårdcentralen är rätt ingång. Läkaren tittar på märket, ofta med ett dermatoskop som är en sorts förstoringslupp med ljus, och gör en bedömning av om det räcker med kontroll eller om det ska tas bort. Vid misstanke skrivs remiss till hudläkare eller kirurg, och då gäller korta ledtider inom det standardiserade vårdförloppet för misstänkt hudcancer.
Ska ett märke tas bort görs det i lokalbedövning och tar oftast bara några minuter. Vävnaden skickas alltid för mikroskopisk analys, och svaret kommer efter ett par veckor. Det är också skälet att inte låta bränna eller lasra bort ett pigmenterat märke av kosmetiska skäl: då finns ingen vävnad kvar att undersöka.
Privata hudmottagningar och estetiska kliniker erbjuder prickkontroller som du bokar själv och oftast betalar själv. De kan vara ett bra alternativ om du har många märken eller känner oro, men vid en förändring som oroar dig ska du inte vänta på en ledig tid. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt, och 112 vid livshotande tillstånd.