Blödningen är lätt att avfärda. Man borstade lite hårt, borsten var ny, det var bara den där tanden. Men tandkött som blöder gör det av en anledning, och den är nästan alltid densamma: bakteriebeläggningar som fått ligga kvar längs tandköttskanten. Det fina är att inflammationen läker snabbt om den upptäcks tidigt. Det allvarliga är att den obehandlad kan gå vidare och bryta ner tändernas fäste i käkbenet.
Varför blöder tandköttet?
I munnen bildas hela tiden en tunn hinna av bakterier på tandytorna. Borstas den inte bort varje dag hårdnar den så småningom till tandsten, som ger bakterierna en ännu bättre yta att sitta på. Kroppen svarar med en inflammation i tandköttet, och inflammerad vävnad blöder lätt vid beröring.
Detta kallas tandköttsinflammation, eller gingivit. Tandköttet blir rödare, lite svullet och ömt, men det gör oftast inte ont. Att det är smärtfritt är precis varför det får pågå.
Vissa saker ökar risken. Rökning är den enskilt tyngsta faktorn och maskerar dessutom blödningen genom att dra ihop blodkärlen. Diabetes, graviditet, muntorrhet, vissa läkemedel, stress och trångt ställda tänder som är svåra att rengöra bidrar också. Ärftlighet spelar roll för hur känslig man är.
När blir blödande tandkött tandlossning?
Om inflammationen får fortsätta kan den sprida sig ner från tandköttet till rothinnan och käkbenet. Då bryts tandens fäste ner, tandköttsfickorna blir djupare och tanden får till slut mindre att sitta fast i. Det kallas parodontit, i vardagligt tal tandlossning.
Förloppet är långsamt och går ofta över tio till tjugo år utan att göra ont. Enligt 1177 är det tidigaste tecknet att tandköttet ömmar och blöder vid tandborstning, medan lösa tänder är ett sent tecken. En frisk tandköttsficka är vanligen inte djupare än tre till fyra millimeter och ska inte blöda vid mätning.
Skillnaden mellan gingivit och parodontit har praktisk betydelse. Gingivit läker helt. Benförlusten vid parodontit går inte att bygga tillbaka, men förloppet går att bromsa, och ju tidigare desto mer tandfäste finns kvar att bevara.
När ska jag söka vård för blödande tandkött?
Kontakta en tandvårdsmottagning om tandköttet blöder när du borstar tänderna, eller om en eller flera tänder känns lösa eller har flyttat på sig. Det är 1177:s besked, och det är inte något som behöver vänta till nästa rutinkontroll.
Är tandköttet svullet och ömt samtidigt som du har feber ska du kontakta tandvården eller jourhavande tandläkare samma dag. Får du svårt att gapa eller svälja, eller sprider sig svullnaden i ansiktet eller ner mot halsen, är det akut, och vid andningssvårigheter ringer du 112.
Blöder tandköttet rikligt utan tydlig orsak, eller om du samtidigt märker att du lätt får blåmärken på kroppen, bör en vårdcentral bedöma det. Ett sår i munnen som inte läkt inom tre veckor ska också visas. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du är osäker.
Vad kan jag göra själv?
Fortsätt borsta där det blöder. Det låter bakvänt men är rätt: blödningen kommer av inflammationen, och inflammationen försvinner först när beläggningarna gör det. Använd en mjuk borste och fluortandkräm två gånger om dagen, och rikta borsten snett mot tandköttskanten.
Rengöring mellan tänderna varje dag är den del som oftast saknas och som ger mest effekt. Tandtråd, mellanrumsborstar eller båda, anpassade efter hur breda dina mellanrum är. Be tandhygienisten välja storlek åt dig, för fel storlek gör mindre nytta.
Blödningen brukar minska tydligt inom en till två veckor. Håller den i sig längre än så, trots noggrann rengöring, är det tandvården som ska titta på det. Rökstopp gör stor skillnad, och tandvården kan hjälpa till med tobaksavvänjning.
Vad händer vid ett besök hos tandhygienisten?
Besöket börjar med en undersökning av tandköttet, där fickdjupen mäts med en tunn mätsond och blödning noteras. Röntgen används för att se hur mycket ben som finns kvar runt tänderna.
Sedan tas tandsten och beläggningar bort, både ovanför och nedanför tandköttskanten. Vid djupare fickor görs behandlingen i omgångar och ibland med bedövning. Du får också en genomgång av rengöringstekniken, anpassad efter just dina tänder.
Efter behandlingen följer stödbehandling med regelbundna besök, ofta två till fyra gånger om året vid konstaterad tandlossning. Vid avancerad parodontit kan du remitteras vidare till specialisttandvård, där kirurgi ibland används för att komma åt fickor som inte går att rengöra på annat sätt.