Torr hud är det hudbesvär som oftast sköts hemma och lika ofta sköts fel. Hett vatten, långa duschar, parfymerade produkter och krämer som appliceras för sällan gör att besvären håller i sig i månader. Den här sidan handlar om när egenvården räcker och vem du bokar när den inte gör det. Vad torr hud beror på beskrivs på symtomsidan om torr hud.
När räcker egenvård?
För de allra flesta. Mjukgörande kräm eller salva flera gånger om dagen, gärna direkt efter dusch när huden fortfarande är fuktig, är den behandling som gör mest skillnad. Ljummet vatten i stället för hett, kortare duschar och oparfymerade produkter förstärker effekten.
Ge det ungefär en vecka innan du bedömer resultatet. Fungerar det, fortsätt, för torr hud är ett tillstånd som återkommer så snart rutinen släpper, särskilt under vinterhalvåret när inomhusluften är torr. I ansiktet gäller samma princip, med lättare konsistens och solskydd på dagen.
Vem ska jag träffa när egenvården inte räcker?
Vårdcentralen är rätt start. Där bedöms om det handlar om torr hud, om eksem eller om en annan hudsjukdom, och receptbelagd behandling kan sättas in. Läkaren tar också ställning till om torrheten hänger ihop med något i kroppen i övrigt.
Hudläkaren blir aktuell vid utslag som inte läker, vid svårbehandlat eksem och vid oklara hudförändringar, och dit kommer du i regel via remiss. En hudterapeut kan ge hudanalys och råd om en kosmetisk rutin, men ställer ingen diagnos, eftersom titeln inte är skyddad och ingen legitimation utfärdas. Skillnaden gås igenom i jämförelsen hudläkare eller hudterapeut.
Vad kostar det?
Läkarbesök på vårdcentral kostar 200 till 400 kronor och specialistbesök 200 till 460 kronor 2026. Båda räknas mot högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader, sedan får du frikort.
Mjukgörande krämer köper du oftast själv på apotek, men vid konstaterad hudsjukdom kan vissa förskrivas inom läkemedelsförmånen, vilket sänker kostnaden märkbart om du använder stora mängder. En ansiktsbehandling hos hudterapeut kostar vanligen 700 till 1 500 kronor och räknas aldrig mot frikortet.
Vad tittar vården efter?
Utbredningen först. Är huden torr överallt eller på vissa ställen, finns rodnad, fjällning eller små blåsor, och kliar det? Torr hud utan andra fynd behandlas med mjukgörande, medan eksem kräver annan behandling och en period med kortison är vanlig.
Därefter bakgrunden. Läkemedel, tidigare hudsjukdom, allergier i familjen och yrken med mycket handtvätt eller vatten spelar in. Har huden blivit torr samtidigt som du är ovanligt trött, fryser lätt och gått upp i vikt utan förklaring tas prov på sköldkörtelfunktionen, eftersom kombinationen kan tala för nedsatt funktion.
Varför är fötterna ett eget kapitel?
Huden på hälarna är tjock och belastas vid varje steg, och när den torkar spricker den på ett sätt som inte händer någon annanstans. Fetare mjukgörande med högre ureahalt, filning av förhårdnader och skor som inte gnager är utgångspunkten, och en medicinsk fotterapeut kan hjälpa till vid djupare sprickor.
Har du diabetes eller nedsatt känsel i fötterna gäller andra regler. Då ska sprickor och sår bedömas i vården i stället för att skötas hemma, eftersom nedsatt känsel gör att skadan kan uppstå obemärkt och nedsatt cirkulation gör att den läker långsamt. Fotstatus ingår i diabetesvårdens ordinarie uppföljning, så ta upp det där.
När ska huden bedömas?
Rutan högst upp samlar det som ska bedömas: hud som börjar vätska eller får gulaktiga krustor, hud som snabbt blir rödare och ömmare samtidigt som du får feber, sprickor som blöder eller blir svullna och ömma, och sår vid diabetes.
Sök vård genast vid klåda över hela kroppen tillsammans med gulfärgad hud eller gula ögonvitor. Kliar det mer än det torkar finns vägen vidare beskriven på sidan om klåda. Ring 1177 om du är osäker på vårdnivå.