Ögonlaserbehandling

Ögonlaseroperation är ett samlingsnamn för kirurgi som ändrar hornhinnans form så att bilden hamnar rätt på näthinnan och behovet av glasögon minskar. Vid högre ålder eller kraftiga synfel används i stället linsbyte eller en inopererad lins. Behandlingen betalar du själv, och därför är det extra viktigt att veta vad priset innehåller och vilka risker som följer med.

En ögonlaseroperation utförs på ett friskt öga. Det är utgångspunkten för hela bedömningen och skiljer ingreppet från den vård du söker för att bli av med en sjukdom. Du byter bort besväret med glasögon mot en operation som inte går att ångra, och den avvägningen ska en klinik hjälpa dig att göra i lugn och ro.

Vilka metoder finns för att operera bort synfel?

Ytbehandling: PRK, TransPRK och LASEK

Hornhinnans tunna ytskikt tas bort eller flyttas åt sidan, lasern formar om vävnaden under och ytskiktet får läka tillbaka av sig självt. Metoden fungerar när hornhinnan är tunn, men ger mer skav och ljuskänslighet de första dagarna och synen sätter sig långsammare.

LASIK och Femto-LASIK

Här lyfts en tunn flik upp i hornhinnan, lasern arbetar under fliken och den läggs sedan tillbaka. Läkningen går snabbt och besvären efteråt är små. Fliken förblir dock en svag punkt i hornhinnan, vilket har betydelse vid kraftigt slag mot ögat.

SMILE

Ingen flik görs. I stället formas en linsformad skiva inuti hornhinnan som plockas ut genom ett litet snitt. Metoden påverkar hornhinnans nerver mindre, vilket brukar anges som skäl till mindre besvär med torra ögon efteråt.

Linsbyte och inopererad lins

Vid linsbyte, ofta kallat RLE, tas ögats egen lins bort och ersätts av en konstgjord, precis som vid en gråstarrsoperation. Det blir aktuellt när hornhinnan inte lämpar sig för laser, vid kraftiga synfel eller när linsen redan börjat bli stel. Ett annat alternativ är fakisk lins, ICL, där en lins läggs in framför den egna, som alltså sitter kvar.

Vem passar för ögonlaser?

Grundkraven är att du fyllt 18 år, att styrkan varit stabil i minst ett år och att ögonen i övrigt är friska. Förundersökningen mäter bland annat hornhinnans tjocklek och form, pupillstorleken i mörker, ögontrycket och tårfilmens kvalitet, och det är de mätvärdena som avgör om och hur du kan opereras.

Vissa tillstånd talar emot ingreppet. Hit hör keratokonus och andra oregelbundenheter i hornhinnan, obehandlad ögonsjukdom, uttalat torra ögon och autoimmuna sjukdomar som påverkar läkningen. Under graviditet och amning avvaktar man, eftersom styrkan kan svaja. Diabetes med förändringar i näthinnan kräver särskild bedömning.

Ålder styr metodvalet. Laser på hornhinnan brukar passa bäst från 20 till omkring 45 år. Därefter är läsförmågan på väg att förändras, och då diskuteras oftare linsbyte, som samtidigt tar bort risken för grå starr längre fram.

Vad kostar en ögonlaseroperation?

Prisnivåerna skiljer sig kraftigt mellan metoderna. Ytbehandling av PRK-typ brukar ligga runt 15 000 kronor för båda ögonen, medan LASIK med femtosekundlaser ligger en bra bit högre och SMILE högst av lasermetoderna. Linsbyte och ICL prissätts i regel per öga, vilket gör att totalsumman lätt hamnar i samma härad som en dyrare laserbehandling eller över.

Det du ser i annonser är nästan alltid ett från-pris för den lägsta styrkan. Be om ett skriftligt kostnadsförslag och kontrollera vad som ingår: förundersökningen, båda ögonen, material- och hygientillägg, tillägg för hög styrka eller astigmatism, samtliga efterkontroller och en eventuell justerande operation om resultatet inte räcker hela vägen. Fråga också hur länge en garanti gäller och vad som händer om du behöver ny behandling efter att den gått ut.

Erbjudanden om räntefri delbetalning är ett kreditavtal. Läs villkoren, och låt aldrig ett tidsbegränsat kampanjpris avgöra när du opererar.

Omfattas ögonlaser av högkostnadsskyddet?

Nej. Operation av brytningsfel räknas inte som nödvändig sjukvård, finansieras inte av regionen och ingår därför varken i patientavgiften, högkostnadsskyddet på 1 450 kronor eller frikortet. Friskvårdsbidraget går inte heller att använda.

Däremot är detta hälso- och sjukvård i lagens mening, även när du betalar allt själv. Kliniken ska vara anmäld som vårdgivare hos Inspektionen för vård och omsorg, ingreppet ska utföras av ögonläkare och verksamheten ska ha patientförsäkring. Du kan slå upp läkarens legitimation och specialistkompetens i Socialstyrelsens register. Blir något fel vänder du dig först till kliniken, därefter till dess patientförsäkring och till patientnämnden i regionen, och allvarliga brister anmäler du till IVO.

Vilka risker och biverkningar finns?

Torra ögon är den vanligaste biverkningen. Nerverna i hornhinnan påverkas av ingreppet, tårfilmen fungerar sämre och besvären är utbredda de första veckorna. Hos de allra flesta normaliseras det inom några månader, men en liten andel får långdragna besvär som behöver behandlas med tårersättning.

Halofenomen och strålkransar kring ljuskällor i mörker är vanligt i början och avtar oftast med tiden. Har du stora pupiller i mörker är risken större att det sitter i, vilket är en av sakerna förundersökningen ska fånga. Andra möjliga utfall är att korrigeringen blir för svag eller för stark och behöver justeras, och att synen tillfälligt fluktuerar under läkningen. Infektion och allvarliga hornhinnekomplikationer är sällsynta men förekommer.

Vid linsbyte gäller en annan riskbild. Efterstarr, en grumling av den kvarvarande linskapseln, drabbar en del och åtgärdas på några minuter med YAG-laser. Risken för näthinneavlossning är något förhöjd efter ingreppet, särskilt hos den som är kraftigt närsynt sedan tidigare.