Hyperhidros

Hyperhidros betyder svettning som är kraftigare än vad kroppens värmereglering kräver, och den drabbar oftast armhålor, handflator, fötter eller ansikte. Tillståndet delas in i primär hyperhidros, som saknar bakomliggande sjukdom, och sekundär, som är ett symtom på något annat och därför ska utredas av läkare. Här går vi igenom skillnaden, behandlingstrappan och när behandlingen hör hemma i vården i stället för på en skönhetsklinik.

Att svettas är nödvändigt. Kroppen kyler sig genom att avdunsta vatten från huden, och hur mycket som behövs varierar med värme, ansträngning och individ. Hyperhidros är något annat: svettning som fortsätter långt bortom vad temperaturregleringen kräver, ofta koncentrerad till några få hudområden och ofta så riklig att den styr klädval, yrkesval och sociala situationer. Tillståndet är vanligare än många tror: i en stor svensk undersökning uppgav omkring fem procent av vuxna besvär som motsvarar primär lokaliserad hyperhidros, även om de svåraste graderna är betydligt ovanligare.

Vad är skillnaden mellan primär och sekundär hyperhidros?

Primär hyperhidros saknar påvisbar bakomliggande sjukdom. Den börjar typiskt i tonåren eller tidiga vuxenår, sitter symmetriskt på armhålor, handflator, fotsulor eller i ansiktet och upphör när du sover. Stress och nervositet gör den värre, vilket lätt blir en cirkel där rädslan för att svettas driver på svettningen.

Sekundär hyperhidros är i stället ett symtom. Bakom kan ligga sköldkörtelsjukdom, diabetes med nervpåverkan, infektion, klimakteriebesvär, blodsjukdom eller en biverkan av läkemedel. Den kommer oftare i vuxen ålder, är mer utbredd över kroppen och kan förekomma nattetid. Just nattliga svettningar är ett tecken som alltid förtjänar en läkarbedömning.

När ska svettningar utredas av läkare?

Här går den viktigaste gränsen i hela ämnet, och den är medicinsk och inte estetisk. Sök vård om svettningarna kommit plötsligt eller börjat i vuxen ålder, om de är utspridda över hela kroppen, om de förekommer under sömnen eller om de följs av feber, viktnedgång, hjärtklappning eller ovanlig trötthet. Detsamma gäller om besvären startade i anslutning till ett nytt läkemedel.

Utredningen börjar på vårdcentralen. Läkaren går igenom sjukdomshistoria, läkemedel och alkoholvanor, och tar vid behov prover för sköldkörtelfunktion, blodsocker, infektionstecken och blodstatus. Vid nattliga svettningar övervägs också sömnapné. Poängen är enkel: en svettning som är ett symtom på något annat ska inte behandlas bort på en skönhetsklinik, utan orsaken ska utredas först.

Hur behandlas primär hyperhidros?

Behandlingen börjar i samma ände för alla: antiperspiranter med aluminiumsalter i hög koncentration, som appliceras på kvällen på torr hud och sedan glesas ut när effekten satt sig. Många kommer långt på det, men medlet kan svida och irritera huden. Först när det prövats i några veckor utan tillräcklig effekt går man vidare.

Vad nästa steg blir styrs av var svettningen sitter och hur svår den är, snarare än av en fast ordning. För armhålorna finns receptbelagd lokalbehandling med glykopyrronium, en antikolinerg kräm som i dag inte ingår i läkemedelsförmånen och alltså betalas av dig själv. För händer och fötter finns iontofores, där huden behandlas i ett vattenbad med svag likström flera gånger i veckan tills effekten satt sig. Tabletter med antikolinerg verkan, som oxybutynin eller solifenacin, dämpar svettningen i hela kroppen men ger ofta muntorrhet, dimsyn och förstoppning.

Vid svåra besvär som inte svarat på lokalbehandling är injektioner med botulinumtoxin ett etablerat alternativ, och det behöver inte vara sista utvägen. Preparatet blockerar nervsignalen till svettkörtlarna i det behandlade området. Kirurgi, endoskopisk torakal sympatektomi, används däremot mycket restriktivt. Ingreppet kapar nervbanor och är oåterkalleligt, och kompensatorisk svettning på andra delar av kroppen är en välkänd och besvärlig följd som kan bli värre än besväret man opererade för.

Kan behandlingen ges inom sjukvården?

Ja, och detta blandas ofta ihop. Vid utredd primär hyperhidros som påtagligt påverkar arbete och vardag kan behandling med botulinumtoxin ges inom hälso- och sjukvården, vanligen efter remiss från vårdcentral till hudmottagning. Då gäller vanlig patientavgift och högkostnadsskyddet, precis som vid annan vård.

Kravet är i regel att enklare behandling först prövats utan tillräcklig effekt, och inom offentlig vård erbjuds behandlingen vanligen ett par gånger om året. Görs samma injektion i stället på egen begäran och utan medicinsk grund räknas den som estetisk, och då betalar du hela summan själv. En behandling av båda armhålorna på privat klinik brukar ligga runt 4 000 till 7 000 kronor, eftersom det går åt mer preparat än vid rynkbehandling. Priset sätts av varje klinik.

Vilka regler gäller för behandlingen?

Botulinumtoxin är ett receptbelagt läkemedel som kontrolleras av Läkemedelsverket och bara får förskrivas och ges av vårdpersonal med rätt behörighet. Utförs behandlingen på estetisk grund omfattas den dessutom av lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar, med 18-årsgräns, krav på legitimerad läkare, tandläkare eller sjuksköterska, betänketid på minst två dagar och verksamhet anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Du kan kontrollera en behandlares legitimation i Socialstyrelsens register HOSP. Och känner du igen dig i beskrivningen av sekundär hyperhidros är rätt första steg inte en injektion, utan en tid hos läkare.