Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin är en egen läkarspecialitet

Socialstyrelsens föreskrifter om läkarnas specialiseringstjänstgöring räknar rehabiliteringsmedicin som en basspecialitet inom området neurologiska specialiteter, tillsammans med neurologi, neurokirurgi och klinisk neurofysiologi. Specialiteten handlar om vad en sjukdom eller skada gör med funktionsförmågan och vardagen, och om hur förmågan kan tränas upp, kompenseras eller stödjas med hjälpmedel och anpassningar.

Arbetet sker i team. En rehabiliteringsmedicinsk verksamhet har vanligen läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och kuratorer. Många har dessutom logoped, psykolog eller neuropsykolog, dietist och ortopedingenjör. Teamet sätts samman efter behovet, och du är med när målen och rehabiliteringsplanen formuleras.

Vilka patienter tas emot?

De största grupperna är vuxna med förvärvad hjärnskada efter stroke eller olycksfall, personer med ryggmärgsskada, patienter med neurologiska sjukdomar som MS, Parkinsons sjukdom och ALS, samt personer som skadats svårt vid trauma. Många kliniker har också uppdrag inom långvarig smärta och driver multimodal smärtrehabilitering i grupp, ofta som dagsjukvård under några veckor.

En vanlig oklarhet gäller gränsen mot habilitering. Habilitering riktar sig till den som har en medfödd funktionsnedsättning eller en som uppstått tidigt i livet. Rehabilitering riktar sig till den som fått nedsatt funktion genom sjukdom i vuxen ålder, olycksfall eller åldrande. Handlar det om ett barn med medfödd funktionsnedsättning är barn- och ungdomshabiliteringen rätt ingång.

Rehabilitering finns på flera nivåer

Den enklaste ingången är primärvårdsrehabilitering: arbetsterapeut, fysioterapeut och ibland dietist, knutna till en vårdcentral eller en fristående rehabmottagning. Där behövs oftast ingen remiss, och du får i regel välja mottagning själv. En del enheter har neuroteam som ger rehabilitering i hemmet efter stroke och hjärnskada.

Specialiserad rehabilitering är nästa nivå och kräver mer resurser: ett större team, längre program och tätare läkarmedverkan. Den ges i slutenvård med inläggning, som dagrehabilitering flera dagar i veckan eller som besök i öppenvård. Vilka former som finns skiljer sig mellan regionerna, och samma diagnos kan hanteras på olika sätt beroende på var du bor.

Så kommer du dit

Vanligast är att en läkare på vårdcentralen eller på den klinik som behandlar dig skriver remiss. Flera regioner tar även emot egen vårdbegäran. 1177 påpekar att en egen vårdbegäran inte i sig ger rätt till specialiserad vård: den bedöms, och du kan hänvisas tillbaka till primärvården.

I regioner med vårdval för specialiserad rehabilitering väljer du bland de utförare regionen har avtal med, och remissen skickas dit du pekar. Region Stockholm har till exempel ett vårdval för planerad specialiserad neurologisk rehabilitering där både offentliga och privata verksamheter ingår, och där patienten betalar vanlig patientavgift. Öppen vård får du söka i hela landet, men då gäller remissreglerna i både din hemregion och den region du vänder dig till.

Vad kostar det?

Patientavgifterna bestäms av regionerna och är oftast ganska lika i landet. Högkostnadsskyddet för öppenvård innebär att du betalar högst 1 450 kronor under en period på tolv månader, och regionerna får sätta ett lägre tak. När taket är nått får du frikort som gäller resten av perioden och i alla regioner.

Är du inlagd på sjukhus betalar du en dygnsavgift som enligt lag får vara högst 130 kronor. Den avgiften ingår inte i högkostnadsskyddet. I de flesta regioner är öppenvården avgiftsfri fram till 20-årsdagen, och den som fyllt 85 år betalar ingen öppenvårdsavgift. Uteblivet besök kan du få betala för, och den avgiften räknas inte in i högkostnadsskyddet.

Vård hos en privat mottagning utan avtal med regionen betalar du själv, eller via en sjukvårdsförsäkring. Fråga om avtalet innan första besöket, så vet du vilken avgift som gäller.

Vårdgaranti och väntetider

Vårdgarantin ger dig kontakt med vårdcentralen samma dag, medicinsk bedömning inom tre dagar och besök i den specialiserade vården inom 90 dagar när behovet bedömts finnas. Efter beslut om behandling gäller ytterligare 90 dagar. Garantin gäller i den region där du är folkbokförd. Klarar inte mottagningen tiderna ska du erbjudas vård någon annanstans, och du kan få ersättning för merkostnader som resor när regionen hänvisar dig vidare. Väntetiderna varierar kraftigt mellan verksamheter och diagnoser, och redovisas regionvis på vantetider.se.

Vården sköter det medicinska, arbetsgivaren det arbetslivsinriktade

Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett annat spår: arbetsgivaren ansvarar för anpassning av arbetsuppgifter, arbetstider och arbetsplats, och Försäkringskassan samordnar insatserna för återgång i arbete. Rehabiliteringskliniken kan bidra med underlag och delta i planeringen. Har du en pågående sjukskrivning är det bra att veta vem som gör vad, så att du vänder dig till rätt instans med rätt fråga.

Akuta symtom ska inte vänta på en remiss

Plötslig svaghet i ansikte, arm eller ben, plötsliga tal- eller synsvårigheter, kraftig yrsel eller svår huvudvärk utan förklaring kan bero på stroke. Ring 112 genast. 1177 beskriver AKUT-testet: Ansikte, Kroppsdel, Uttal, Tid. Ju snabbare behandling, desto mindre skada. Rehabiliteringsmedicin är vård efter det akuta skedet, inte en väg in vid akuta besvär.

Så väljer du mottagning inom rehabiliteringsmedicin

Väljvård listar 194 mottagningar i den här kategorin. Några saker är värda att stämma av innan du och din läkare bestämmer vart remissen ska gå.

Börja med uppdraget. Kliniker inom rehabiliteringsmedicin är specialiserade åt olika håll, och en verksamhet som är stark på hjärnskada tar inte nödvändigtvis emot vid långvarig smärta. Kontrollera sedan vårdformen: behöver du inläggning, ett dagprogram eller enstaka besök, och vad erbjuder mottagningen?

Fråga efter teamet. Ska språk, minne eller uppmärksamhet tränas behöver logoped och neuropsykolog finnas på plats. Kontrollera avtalet med regionen, eftersom det avgör om du betalar patientavgift eller hela kostnaden själv. Ta reda på om mottagningen tar emot egen vårdbegäran eller bara remisser. Väg in restiden, särskilt vid dagrehabilitering där besöken blir många. Fråga slutligen hur lång programperioden är och vad som händer efteråt, eftersom uppföljning ofta betyder mer än den första perioden.

Väljvård samlar uppgifter om mottagningarna och deras kontaktvägar. Vi bedömer inte kvaliteten på vården och kan inte utlova plats hos någon enskild klinik. För medicinska frågor, vänd dig till din vårdcentral, till 1177.se eller ring 1177.