Hematologi
Hematologi är specialiteten för sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet, från blodbrist och blödningsbenägenhet till leukemi, lymfom och myelom. De flesta kommer hit på remiss från vårdcentralen efter ett provsvar som behöver redas ut, och vården sköts till stor del av sjukhusens hematologmottagningar med tillhörande dagvård.
Var söker du hematologi?
Välj stad, område eller postnummer, eller använd din nuvarande plats, för att se hematologi nära dig.
Mottagningar inom hematologi
18 mottagningar inom hematologi finns i katalogen. Här står den med högst profilpoäng i Stockholm, Göteborg och Trollhättan. Välj plats ovan för hela listan.
Områden inom hematologi
Blodbrist och järnbrist
Trötthet, andfåddhet och blekhet som visar sig som lågt blodvärde. Det mesta utreds på vårdcentralen med blodprover, och hematologen kopplas in när orsaken förblir oklar eller behandlingen inte hjälper. Vid svart eller blodig avföring ska du kontakta vården genast.
Blodcancer: leukemi, lymfom och myelom
Akut och kronisk leukemi, lymfom och myelom utreds inom standardiserade vårdförlopp med fasta tidsgränser. Diagnosen bygger på benmärgsprov, vävnadsprov och bilddiagnostik. Den som utreds eller behandlas för cancer ska erbjudas kontaktsjuksköterska och en skriftlig vårdplan.
Benmärgssjukdomar och avvikande blodvärden
Myelodysplastiskt syndrom och myeloproliferativa sjukdomar som polycytemia vera och essentiell trombocytos. Hit hör också utredning av för höga eller för låga värden av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Många följs under lång tid med regelbundna prover snarare än med behandling.
Blödning, blodpropp och koagulation
Ärftlig blödningsbenägenhet, brist på blodplättar och ökad benägenhet för blodproppar. Utreds med riktade koagulationsprover och följs ofta i samarbete med en koagulationsmottagning. Vid en kraftig blödning som inte slutar ska du ringa 112.
Benmärgsprov och provtagning
Blodstatus, järnstatus, specialanalyser och benmärgsprov är grunden i nästan varje hematologisk diagnos. Benmärgsprovet tas oftast från höftbenet efter lokalbedövning, och hela undersökningen tar ungefär tio till femton minuter. Provsvaren avgör om du behöver behandling eller bara uppföljning.
Dagvård, transfusion och uppföljning
Blodtransfusion, järninfusion, cytostatika och andra läkemedel ges på mottagningens dagvårdsavdelning. Behandlingarna återkommer ofta under längre perioder, så avstånd och öppettider väger tungt. Kontrollerna mellan behandlingarna sköts av sjuksköterska eller läkare på samma enhet.
Här går vi igenom vad en hematolog gör, hur du kommer till en mottagning, vad besöket kostar och vad du kan jämföra när du väljer. För råd om dina egna symtom vänder du dig till 1177 och till din vårdcentral.
Vad gör en hematolog?
En hematolog är specialistläkare i sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet. Hematologi var tidigare en grenspecialitet till internmedicin men är sedan 2015 en egen basspecialitet, med två års gemensam invärtesmedicinsk grund i botten. Legitimation och specialistbevis utfärdas av Socialstyrelsen.
Arbetet börjar nästan alltid i ett provsvar. Ett blodvärde som sjunkit, för få eller för många blodplättar, vita blodkroppar som ligger fel eller ett protein i blodet som inte hör hemma där. Hematologen tolkar mönstret, kompletterar med benmärgsprov och specialanalyser, ställer diagnosen och lägger upp behandlingen. Runt läkaren finns sjuksköterskor på dagvården som ger transfusioner och läkemedel, biomedicinska analytiker som kör proverna och kuratorer som stöttar patient och närstående.
Vilka sjukdomar utreds på en hematologmottagning?
Mottagningarna arbetar med två sorters tillstånd. Det ena är tumörsjukdomar: akut och kronisk leukemi, lymfom, myelom, myelodysplastiskt syndrom och myeloproliferativa sjukdomar som polycytemia vera och essentiell trombocytos. Lymfom hör till de vanligare cancerformerna hos vuxna, nästan 2 500 personer i Sverige får någon form av sjukdomen varje år.
Det andra är godartade blodsjukdomar: blodbrist som inte svarar på järn, brist på blodplättar, ärftlig blödningsbenägenhet och benägenhet för blodproppar. Mycket av det utreds färdigt på vårdcentralen. Hematologen kopplas in när provsvaren inte går ihop, när behandlingen inte biter eller när något talar för sjukdom i själva benmärgen.
Behöver du remiss till hematologen?
Vårdcentralen är rätt första kontakt. Där tas blodproverna, och en stor del av en anemiutredning blir klar redan där. Räcker det inte skrivs en konsultationsremiss till en hematologmottagning.
Vilka regler som gäller för remisser bestämmer varje region själv, så svaret ser olika ut beroende på var du bor. Många regioner tar emot egen vårdbegäran, som du skickar in själv genom att logga in på 1177 och beskriva hur du mår och varför du söker vård. För provtagning och röntgen krävs remiss i alla regioner. Du kan söka öppen vård i hela landet, men behöver du remiss i din egen region behöver du det även i den region du söker dig till.
Vilka symtom ska inte vänta?
Ring genast 112 om du eller någon annan blöder mycket och det inte slutar blöda, eller om du tror att det handlar om en kraftig inre blödning.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har svart eller blodig avföring. Är det stängt, sök vård på en akutmottagning. Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning också om lymfkörtlar är större än en och en halv centimeter utan att du samtidigt har en kraftig halsinfektion, om de känns hårda eller orörliga, eller om de svullnar på flera ställen på kroppen samtidigt som du är blek, trött eller har feber.
Får du cytostatika ska du kontakta den mottagning som ger behandlingen om du hostar eller har feber över 38 grader, och inte vänta hemma på att febern ska gå över. Infektionsrisken är störst sju till tolv dagar efter en kur. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma hur bråttom det är.
Vilka undersökningar väntar?
Grunden är blodprover: blodvärde, vita blodkroppar, blodplättar, järnstatus, njur- och leverprover och riktade specialanalyser. Vid misstanke om sjukdom i benmärgen tas ett benmärgsprov, oftast från höftbenet efter lokalbedövning i huden och längre in. Själva provtagningen tar några minuter och hela undersökningen ungefär tio till femton minuter. Vid frågeställningen lymfom tas oftast ett vävnadsprov från en lymfkörtel, och bilddiagnostik visar utbredningen.
Misstänks blodcancer startar ett standardiserat vårdförlopp med fasta tidsgränser. För akut leukemi är målet nio kalenderdagar från välgrundad misstanke till att den första behandlingen startar, och vid alarmerande provsvar och påverkat allmäntillstånd ska hematologjour kontaktas för akut bedömning även utanför kontorstid. Utreds eller behandlas du för cancer ska du erbjudas en kontaktsjuksköterska och en skriftlig vårdplan.
Vad kostar besöket?
Inom regionens vård betalar du patientavgiften för öppen specialiserad vård. Regionerna bestämmer i stort sett själva vilka avgifter som gäller, men beloppen liknar ofta varandra. Högkostnadsskyddet innebär att du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader, och sedan får du frikort som gäller i hela landet. En region får sätta ett lägre belopp. Läkemedel har ett eget högkostnadsskydd.
Barn upp till omkring 20 år betalar ingen avgift i öppenvården i de flesta regioner, och den som fyllt 85 år är avgiftsfri. Söker du vård i en annan region betalar du den avgift som gäller där. Väljer du själv en mottagning utanför din region står du för resa och boende, medan hemregionen betalar resan när den remitterar dig dit.
Hur lång är väntetiden?
Vårdgarantin ger kontakt med vårdcentralen samma dag, medicinsk bedömning där inom tre dagar, besök i specialiserad vård inom 90 dagar och behandling inom ytterligare 90 dagar från beslut. Garantin gäller även när du sökt själv med egen vårdbegäran och mottagningen bedömer att du behöver specialistvård. Vid misstänkt blodcancer styr vårdförloppets kortare tider i stället.
Kan mottagningen inte hålla tiderna ska du erbjudas vård hos en annan vårdgivare, vid behov i en annan region, utan extra kostnad för dig. Regionernas vårdgarantikanslier hjälper till med det. Aktuella väntetider publiceras av Sveriges Kommuner och Regioner.
Så väljer du hematologmottagning
I katalogen finns 18 mottagningar inom hematologi. Börja med geografin, för hematologisk vård är sällan ett enstaka besök. Transfusioner, provtagningar och behandlingar kan återkomma varje vecka under perioder, och då blir restiden en stor del av vardagen.
Fråga sedan vad mottagningen gör själv. En del sköter hela kedjan med egen dagvård för transfusion och cytostatika, andra utreder och följer upp men skickar behandlingen vidare. Den mest specialiserade vården, som stamcellstransplantation, ges på universitetssjukhus. Socialstyrelsen beslutar dessutom vilken vård som ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård vid högst fem enheter i landet, och regionerna ansöker om tillstånd att utföra den. Att din mottagning ligger nära hemmet och samarbetar uppåt i kedjan är alltså vanligare än att allt sker på samma adress.
Kontrollera specialistkompetensen i Socialstyrelsens register och att verksamheten är anmäld som vårdgivare hos Inspektionen för vård och omsorg. Fråga vem som blir din kontaktsjuksköterska och vilket nummer som gäller när något händer mellan besöken, det är den kontakten du kommer att använda mest. Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har du enligt patientlagen rätt till en ny medicinsk bedömning, även i en annan region, och din hemregion betalar den. I katalogen kan du filtrera på ort och se vad varje mottagning anger att den utreder och behandlar.
Vanliga frågor
Behöver jag remiss till en hematolog?
Ofta ja, men vilka regler som gäller för remisser bestämmer varje region själv. Vårdcentralen gör den första bedömningen med blodprover och skickar konsultationsremiss vidare när det behövs. Många regioner tar också emot egen vårdbegäran, som du skickar in själv genom att logga in på 1177 och beskriva hur du mår och varför du söker vård. För provtagning och röntgen krävs remiss i alla regioner. Du kan söka öppen vård i hela landet, men behöver du remiss i din egen region behöver du det även i den region du söker dig till.
Vad kostar ett besök hos hematolog?
Inom regionens vård betalar du patientavgiften för öppen specialiserad vård. Regionerna bestämmer i stort sett själva vilka avgifter som gäller, men beloppen liknar ofta varandra. Avgiften räknas mot högkostnadsskyddet, som innebär att du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader. Därefter får du frikort som gäller i hela landet, och en region får sätta ett lägre belopp. Barn upp till omkring 20 år betalar ingen avgift i öppenvården i de flesta regioner och den som fyllt 85 år är avgiftsfri. Läkemedel har ett eget högkostnadsskydd.
Hur lång är väntetiden till en hematologmottagning?
Vårdgarantin ger besök i specialiserad vård inom 90 dagar och behandling inom ytterligare 90 dagar från beslut. Garantin gäller även när du sökt själv med egen vårdbegäran och mottagningen bedömer att du behöver specialistvård. Vid misstänkt blodcancer styr i stället det standardiserade vårdförloppets tider, som är betydligt kortare. För akut leukemi är målet nio kalenderdagar från välgrundad misstanke till att den första behandlingen startar. Kan mottagningen inte hålla vårdgarantins tider ska du erbjudas vård hos en annan vårdgivare utan extra kostnad, och regionens vårdgarantikansli hjälper till. Aktuella väntetider publiceras av Sveriges Kommuner och Regioner.
Vad är skillnaden mellan hematolog och onkolog?
Hematologen är specialist på sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet och arbetar både med godartade blodsjukdomar och med blodcancer som leukemi, lymfom och myelom. Onkologen är specialist på behandling av cancer med läkemedel och strålning. Vid lymfom och myelom förekommer båda specialiteterna, och vilken klinik som har ansvaret varierar mellan sjukhus. Fråga vårdcentralen vart remissen går, så ser du vilken mottagning som blir din.
Vad innebär ett benmärgsprov?
Benmärgsprov tas för att undersöka blodbildningen när blodproverna inte räcker för att ställa diagnos, och för att följa hur en sjukdom och en behandling utvecklas. Provet tas oftast från höftbenet. Du får lokalbedövning både i huden och längre in, sedan förs en nål in och en liten mängd benmärg sugs upp. Ibland tas även en benmärgsbiopsi med en grövre nål. Enligt 1177 tar själva provtagningen några minuter och hela undersökningen ungefär tio till femton minuter. Att området svullnar eller blir blått efteråt är vanligt.
Finns det privata hematologmottagningar?
Hematologisk vård bedrivs till största delen på sjukhusens hematologmottagningar och kliniker, eftersom utredning och behandling bygger på benmärgsdiagnostik, laboratorier och dagvård. Privata specialistläkare med kompetens i hematologi förekommer, bland annat i digitala mottagningar, och där bokar du oftast tid utan remiss. Har en privat mottagning avtal med regionen betalar du patientavgiften som vanligt. Saknas avtal betalar du hela kostnaden själv, och den räknas inte mot högkostnadsskyddet. Har du symtom är vårdcentralen ändå rätt första kontakt, eftersom en utredning där ger dig plats i vårdkedjan och rätt till vårdgarantins tider.