Åderbråcksbehandling

Åderbråck är utvidgade, slingriga blodådror som oftast syns på benen. De uppstår när klaffarna i venerna slutar hålla tätt och blodet samlas nedåt. Många har dem utan besvär, men ger de tyngdkänsla, svullnad eller hudförändringar finns behandling med laser, skleroterapi eller kirurgi, och stödstrumpor som lindrar under tiden.

Åderbråck hör till de allra vanligaste kärlbesvären, och de flesta av oss känner någon som har dem. De ser ut som blåaktiga, slingriga upphöjningar under huden, oftast på vaderna och insidan av låren. Bakom det synliga ligger ett tryckproblem i benens ytliga vener, och det är därför besvären ofta blir värre efter en lång dag på fötter.

Varför uppstår åderbråck?

Venerna i benen ska föra blodet uppåt mot hjärtat, mot tyngdkraften, med hjälp av små klaffar som hindrar blodet från att rinna tillbaka. När klaffarna slutar sluta tätt samlas blodet i stället nedåt, trycket i kärlet ökar och venen vidgas och slingrar sig. Med tiden syns den som ett åderbråck.

Varför klaffarna sviktar är delvis ärftligt. Stående eller stillasittande arbete, stigande ålder, övervikt och graviditeter ökar risken, liksom en tidigare blodpropp i benet. Hormonella förändringar under en graviditet spelar in, och just då kan åderbråck komma snabbt och ibland förbättras igen efter förlossningen.

När är åderbråck bara kosmetiska och när blir de ett besvär?

Många har åderbråck helt utan symtom, och då handlar det om utseendet snarare än hälsan. Besvär börjar när benen känns tunga och svullna mot kvällen, kliar, värker eller får nattliga kramper. Det är fortfarande ofarligt, men det påverkar vardagen.

Går trycket obehandlat länge kan huden vid ankeln ta skada. Den kan bli brunfläckig, torr och inflammerad som ett eksem, och i uttalade fall uppstår svårläkta venösa bensår. Sådana hudförändringar är tecken på att åderbråcken bör tas på allvar och bedömas av vården, inte skötas med enbart mjukgörande hemma.

Vården gör en bedömning av hur uttalade besvären är och tittar på benets vener med ultraljud för att se var läckaget sitter. Utifrån hudens skick, symtomen och hur kärlen fungerar avgörs om behandling behövs av medicinska skäl eller är ett rent önskemål. Den gränsdragningen styr i sin tur vem som betalar.

Vilka behandlingar finns?

För de grova stamvenerna används oftast värmebehandling inifrån kärlet. Vid endovenös laser eller radiofrekvensablation förs en tunn fiber eller kateter in i venen under ultraljudsledning, och kärlet försluts med värme så att blodet leds om till friska vener. Ingreppet görs i lokalbedövning, tar ungefär trekvart och du går hem samma dag. Ett nyare alternativ är att stänga stamvenen med ett medicinskt vävnadslim i stället för värme, vilket ibland gör att bedövning längs hela venen kan undvikas.

Efter en laser- eller skleroterapibehandling får du oftast börja gå direkt, vilket motverkar att proppar bildas, och en kompressionsstrumpa bärs sedan en tid. Blåmärken, ömhet och en fast, dragande känsla längs den behandlade venen är vanligt ett par veckor och klingar av av sig självt. De flesta är snabbt tillbaka i vardagen, medan tyngre träning och långa flygresor får vänta en kort period enligt klinikens råd.

Mindre åderbråck och ytliga ådernät behandlas hellre med skleroterapi, där ett skleroserande medel sprutas in så att kärlet skrumpnar och sugs upp av kroppen. Ibland behövs flera omgångar. Klassisk kirurgi, där stamvenen dras ut genom små snitt, används numera mer sällan och sparas för stora, utbredda åderbråck. Vilken metod som passar avgörs efter en ultraljudsundersökning av benets vener.

Bekostar regionen behandlingen?

Här går en tydlig gräns mellan skönhet och sjukvård. Ger åderbråcken medicinska besvär, som återkommande svullnad, hudförändringar eller bensår, kan behandling erbjudas inom regionens vård mot vanlig patientavgift, som räknas mot högkostnadsskyddet. Vägen dit går oftast via vårdcentralen, som vid behov skickar remiss till kärlkirurg.

Är åderbråcken enbart ett utseendemässigt bekymmer, utan symtom, bekostar det offentliga för det mesta inte behandlingen. Då får du vända dig till en privat mottagning och betala själv. Priset varierar mellan kliniker och metoder, så be om en tydlig kostnad och en plan innan du bokar in dig.

Vad kan jag göra själv?

Rörelse är det enskilt bästa. När vadmusklerna arbetar pumpar de blodet uppåt och avlastar venerna, så promenader och att röra på fötterna under stillasittande hjälper. Att lägga upp benen en stund när du vilar och undvika att stå eller sitta stilla mycket länge motverkar svullnaden.

Stödstrumpor och kompressionsstrumpor är hörnstenen i egenvården. De tar inte bort åderbråcken, men det jämna trycket gör att benen orkar mer och svullnar mindre. Ta på dem tidigt på morgonen innan benen hunnit fyllas. Håller du dessutom vikten nere och undviker åtsittande kläder kring midja och ljumskar avlastas venerna ytterligare.

Blir ett åderbråck plötsligt hårt, rött och ömt som en sträng under huden kan det handla om en propp i den ytliga venen, som också behöver bedömas. Får du plötslig svullnad, rodnad, värme och smärta djupare i ett ben ska du söka vård samma dag, eftersom det kan röra sig om en blodpropp i de djupa venerna. Ring 1177 om du är osäker på hur bråttom det är.